Till innehåll på sidan

Minskat nyföretagande i högkonjunktur

Svar på skriftlig fråga 2017/18:981 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


N2018/

01670/FF

Näringsdepartementet

Närings- och innovationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:981 av Lars Hjälmered (M)
Minskat nyföretagande i högkonjunktur

Lars Hjälmered har frågat mig på vilket sätt regeringens nedskalning av RUT och ROT samt den planerade vinstbegränsningen inom välfärdssektorn ökar benägenheten till att fler startar företag i Sverige?

Sedan regeringen tillträde har RUT-avdraget justerats för att riktas mer mot vanliga hushåll. Regeringen har även utvidgat RUT-avdraget med flyttjänster, it-tjänster och ytterligare trädgårdstjänster samt med reparation och underhåll av vitvaror. Enligt Skatteverkets statistik har antalet utförare av RUT-tjänster ökat med närmare 3 000 företag sedan regeringen tillträdde samtidigt som utförare av ROT-tjänster har minskat.

Lars nämner i sin fråga de siffror som Bolagsverket nyligen presenterade. Enligt Bolagsverket siffror minskade antalet registrerade företag med en procent förra året och under 2018 har det hittills minskat med 5,5 procent. Antalet registreringar ökade i januari men minskade sedan i februari. Det är normalt med svängningar i statistiken över antalet registrerade företag och man ska därför inte dra förhastade slutsatser utifrån en enskild månad. Utvecklingen behöver följas över längre tid innan man vet om det är en nedåtgående trend eller inte.

Det är viktigt att komma ihåg att antalet registreringar inte är samma sak som antalet faktiska nya företag. Statistiken för det presenteras varje år av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys. Ser man lite längre tillbaka så har nyföretagandet legat på ungefär samma nivå de senaste sju åren. Det startas runt 70 000 nya företag varje år plus minus ett par tusen.

Regeringens näringspolitik syftar till att stärka förutsättningarna för fler och växande företag i hela landet. En mångfald av företag och företagare är viktigt för näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Många av de nya jobben skapas av små och medelstora företag. Detta är anledningen till att regeringen bedriver en aktiv näringspolitik som syftar till att alla företag och företagare ska ha goda förutsättningar att starta, växa och exportera.

Kvinnor och män driver företag i alla branscher men i olika omfattning. I välfärdsbranscher är kvinnors företagande jämförelsevis något högre än i andra branscher. Regeringen har samtidigt varit tydlig med att enskilda aktörer fortsatt ska vara en del av välfärden men utgångspunkten är att skattepengar ska gå till det de är avsedda för. Både brukare och utförare gagnas av tydliga spelregler.

Företagens förutsättningar förbättras på en rad olika sätt, exempelvis genom arbetet med att förenkla för företagen genom digitalisering, översynen av trygghetssystemen för företagare och förbättrad tillgång till finansiering. Regeringen har också sänkt kostnaden för enmansföretagare som får sin första anställning och infört skattelättnader för personaloptioner under vissa förutsättningar.

Svensk ekonomi är stark och 7 av 10 små och medelstora företag vill växa. Sedan den här regeringen tillträdde har över 250 000 nya jobb skapats varav 176 000 av dessa i privat näringsliv. Regeringen avser att fortsätta den inslagna linjen och genom ett systematiskt arbete bygga ett konkurrenskraftigt Sverige, med ambitionen att fler ska kunna och vilja starta företag och få sina företag att växa.

Flera internationella undersökningar visar på att företagen i Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Exempel på undersökningar där svenskt företagsklimat står sig i konkurrensen är the World Competitiveness Scoreboard och Världsbankens Doing Business Index. Den sistnämnda mäter hur lätt det är att starta, driva och lägga ner företag. Enligt affärstidningen Forbes är Sverige även ett av de

bästa länderna för företagande. LRF Konsults Lönsamhetsbarometer visar också att småföretagen hade ett rekordstarkt år 2017.

Stockholm den 19 mars 2018

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2017/18:981 av Lars Hjälmered (M) (Besvarad 2018-03-07)

Fråga 2017/18:981 Minskat nyföretagande i högkonjunktur

av Lars Hjälmered (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Trots brinnande högkonjunktur, stark ekonomisk utveckling och hög sysselsättning visar Bolagsverkets statistik att nyföretagandet i Sverige minskar för första gången sedan 2013. I december 2017 startades 6 005 nya företag, vilket är en minskning med 2,9 procent jämfört med december 2016. Jämför vi hela 2017 med 2016 minskade andelen nya företag under förra året med 1 procent, vilket tyder på att färre människor i dag anser det mödan värt att ta risken att våga starta en rörelse.

Företagare är en viktig del av vårt lands ekonomiska ryggrad och i dag skapas 4 av 5 nya arbetstillfällen främst inom småföretag. Det är därför bekymmersamt att antalet nyregistrerade företag under 2017 sjönk i 15 av 21 län. Detta samtidigt som en ny Sifoundersökning visar att närmare 70 procent av alla tillfrågade menar att regeringen borde göra mer för att uppmuntra och förenkla för människor att starta företag.

Nyföretagarcentrum pekar också på regeringens faktiska näringspolitik som en faktor som får människor att tveka till att starta en egen rörelse. Ändrade förutsättningar för RUT och ROT påverkar företagandet negativt samtidigt som vinstbegränsningsförslaget inom välfärdssektorn, som av Lagrådet dömts ut som illa förberett, fått allt fler företagare att dra öronen åt sig.

Jag vill därför fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
 

På vilket sätt anser ministern att regeringens nedskalning av RUT och ROT samt den planerade vinstbegränsningen inom välfärdssektorn ökar benägenheten till att fler startar företag i Sverige?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.