Livslångt lärande
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1472 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
A2018/01311/A
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknads- och etableringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1472 av Jamal El-Haj (S)
Livslångt lärande
Jamal El-Haj har frågat mig hur jag avser att agera för att få till stånd den breda samverkan kring strukturomvandling och fördelningspolitik som efterlyses.
Svensk arbetsmarknad utvecklas starkt men inom allt fler sektorer och regioner råder brist på arbetskraft. Det gäller såväl välfärdssektorn som den privata sektorn, inte minst branscher som bygg, industrin och industrinära tjänsteföretag. Regeringen har under mandatperioden gjort stora satsningar såväl inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, inom närings- och den regionala tillväxtpolitiken samt inom hälso- och sjukvården för att klara de framtida utmaningarna vad gäller matchning och kompetensförsörjning.
Jag delar beskrivningen av en arbetsmarknad i förändring. Teknologiska framsteg, utmaningar på miljö- och klimatområdet, den demografiska utvecklingen liksom globaliseringen är drivkrafter som förändrar och formar dagens och morgondagens villkor för företag, arbetsgivare och arbetstagare. Jobbtillväxten under de senaste decennierna framförallt har skett bland jobb med högre kvalifikationskrav och i storstadsregionerna. Samtidigt har jobben på medelkvalifikationsnivå minskat, medan antalet jobb med lägre kvalifikationskrav varit i princip oförändrat. Parallellt har det skett en efterfrågeförskjutning mot allt mer högutbildad arbetskraft och chanserna till arbete för personer med kort utbildning har försämrats.
Mot denna bakgrund blir den viktiga uppgiften att skydda människorna i denna utveckling och inte jobben. Möjligheten till utbildning, fortbildning och omskolning för att möta behoven av omställning på arbetsmarknaden får då en central betydelse.
Den svenska modellen har goda förutsättningar att hantera de snabba förändringarna på arbetsmarknaden, där den ökade digitaliseringen och automatiseringen driver på. Statens roll är att genom ändamålsenliga regelverk och andra styrmedel främja goda arbetsvillkor och underlätta tillkomsten av nya jobb, samtidigt som förutsättningar skapas för arbetsmarknadens parter att i kollektivavtal så långt som möjligt ta ansvar för villkorens närmare utformning. Att parterna tar ansvar och anpassar villkoren på arbetsmarknaden i takt med den snabba utvecklingen är precis vad den svenska modellen handlar om och är dess styrka. Ett viktigt exempel på detta är inte minst omställningsorganisationerna, vilka genom sitt stöd till individer som varslats om uppsägning tar ett stort ansvar för att bidra till individens omställning till nytt jobb och därmed undvika att uppsägning leder till arbetslöshet.
Att möjliggöra livslångt lärande är centralt i regeringens politik. Det manifesteras bland annat i satsningen på ett permanent och stadigvarande kunskapslyft som ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet och för personlig utveckling. Samtidigt förstärks möjligheten för offentlig sektor och näringslivet att få den kompetens de behöver. Kunskapslyftet är en central del i regeringens arbete för att stärka förutsättningarna för individer och arbetsgivare att möta förändringarna på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadspolitiken har å sin sida till uppgift att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Det handlar om att utifrån kunskap om aktuella och framtida behov av kompetens på arbetsmarknaden, underlätta för arbetsgivare att rekrytera lämpliga personer och att de lediga jobben kan tillsättas snabbare. Arbetsförmedlingens samarbete med, liksom engagemanget från, arbetsgivare, arbetsmarknadens parter och branscher, är grundläggande för att de arbetsmarknadspolitiska insatserna ska få ett innehåll och utformning som stärker chanserna för en lyckad matchning av arbetssökande med arbetsgivares rekryteringsbehov.
Regeringen har under mandatperioden fört samtal med de centrala parterna om kompetensförsörjning på arbetsmarknaden liksom med företrädare för branscher och sektorer däribland industrin, byggsektorn, hälso- och sjukvård, transportsektorn, besöksnäringen och installatörsföretagen. Det utgör en viktig källa till kunskap för regeringen om kompetensbehov vid politikens genomförande.
Regeringen ser goda förutsättningar för att möta behoven av omställning och livslångt lärande som en fortsatt angelägen fråga.
Stockholm den 20 juni 2018
Ylva Johansson
Skriftlig fråga 2017/18:1472 av Jamal El-Haj (S) (Besvarad 2018-06-11)
Fråga 2017/18:1472 Livslångt lärande
av Jamal El-Haj (S)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
I en debattartikel riktad till regeringen med inbjudan till samtal skriver bland annat IF Metalls före detta ordförande Anders Ferbe och TCO:s ordförande Eva Nordmark att vi står inför en mycket snabb strukturomvandling när arbetsuppgifter för hela yrkesgrupper kommer att försvinna. Detta ställer möjligheten till livslångt lärande på sin spets, menar de.
Strukturomvandling är inget nytt, men den kommer nu sannolikt att gå mycket snabbare när den drivs på av den digitala tekniken. Som individer, företag, regioner och länder behöver vi ställa oss frågan hur vi ska möta denna utmaning.
Forskning och erfarenhet från historien lär oss att teknikskiften innebär att ett antal arbetsuppgifter, ibland för hela yrkesgrupper, kommer att ersättas. Samtidigt växer det fram nya arbetsuppgifter i snabb takt – många som vi i dag inte ens kan föreställa oss. Nyckeln till framgång blir därför en tydlig vision samt att vi förmår uppgradera kunskaper och kompetenser för att fortsatt vara relevanta och attraktiva på arbetsmarknaden.
Oro och rädsla uppstår på arbetsmarknaden vid strukturomvandling. Rädslan för arbetslöshet och utanförskap ökar. Reaktionen kan bli politisk och ekonomisk konservatism genom ökat stöd för populistiska protestpartier och krav på protektionism. Eller så tar man spjärn i det starka samhället och den svenska modellen så att löntagarna ställer sig bakom strukturomvandling i utbyte mot att de vars förutsättningar på jobbet förändrats och de som sägs upp på grund av arbetsbrist får utbildning och omställningsstöd.
Nuvarande teknikskifte innebär en risk för stora klyftor. Inledningsvis försvinner och förändras vad man kan kalla rutinjobb, men även yrken med högt utbildningsinnehåll kommer att påverkas av digitalisering och robotisering.
Fördelningsfrågorna är därför viktiga när den digitala strukturomvandlingen accelererar. En bred samverkan mellan det privata näringslivet, arbetsmarknadens parter och den offentliga sektorn skulle kunna ge Sverige stora fördelar.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Hur avser ministern att agera för att få till stånd den breda samverkan kring strukturomvandling och fördelningspolitik som efterlyses?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.