Linkedin som godtagbar rekryteringskanal

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1512 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/05833/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1512 av Elisabeth Svantesson (M) Linkedin som godtagbar rekryteringskanal

Elisabeth Svantesson har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att det svenska regelverket ska vara sådant, och tillämpas på så sätt, att en person inte utvisas från Sverige enbart på den grunden att han eller hon har fått sitt jobb via en rekryteringskanal av Linkedins storlek och räckvidd.

Frågan om kompetensförsörjning är viktig för Sveriges konkurrenskraft. Regeringen verkar därför för ett väl fungerande regelverk för personrörlighet.

Jag vill understryka att det är Migrationsverket som fattar beslut om arbetstillstånd. Som minister varken kan eller får jag uttala mig i enskilda ärenden. Jag kan och får inte heller ingripa i eller försöka påverka hur en myndighet eller domstol hanterar enskilda ärenden.

Unionsföreträdet är en politiskt bindande princip som baseras på en resolution som EU:s stats- och regeringschefer antog 1994. Den innebär att medborgare i EU och tredjelandsmedborgare som är bosatta i EU ska ha företräde till lediga anställningar.

De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring infördes av den förra regeringen. Då gjordes bedömningen att unionsföreträdet kräver att personer bosatta inom EU/EES och Schweiz ska få kännedom om vakanser på den svenska arbetsmarknaden. Först därefter står det arbetsgivaren fritt att rekrytera från tredjeland. Ett arbetstillstånd får därför bara beviljas om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen. Den aktuella bestämmelsen i utlänningslagen baseras på så sätt på principen om unionsföreträde. Av förarbeten framgår att arbetsgivaren kan anmäla den lediga tjänsten till Arbetsförmedlingen för utannonsering men att det inte finns något som hindrar arbetsgivaren från att välja andra rekryteringssätt. Det avgörande är att det framgår i ärendet att unionsföreträdet har respekterats.

Jag har tagit del av den skrivelse från kommissionen som Elisabeth Svantesson hänvisar till i sin fråga. Jag vill inledningsvis poängtera att det rör sig om ett svar från kommissionen på frågor från en EU-parlamentariker, inte ett rättsligt avgörande. I sitt svar konstaterar kommissionen att den praktiska tillämpningen av unionsföreträdet inte regleras i detalj i EU-rätten. Det betyder att det är upp till medlemsstaterna att reglera den frågan. Kommissionen redogör sedan för regler som rör jobbportalen Eures och konstaterar att EU-rätten inte kräver att alla lediga jobb förmedlas på EU-nivå. Det är naturligtvis riktigt men ska inte uppfattas som att medlemsstaterna inte kan ställa olika krav i samband med att en tredjelandsmedborgare ansöker om arbetstillstånd. Det åligger EU:s medlemsstater att respektera principer som medlemsstaterna gemensamt har ställt sig bakom, t.ex. unionsföreträdet. Det följer av lojalitetsprincipen.

Det är således upp till EU:s medlemsstater att reglera frågan om unionsföreträde i nationell rätt. Det har Sverige gjort genom de nationella reglerna för arbetskraftsinvandring, som slår fast att arbetsgivare kan använda sig av olika rekryteringssätt så länge som unionsföreträdet respekteras. Det är enligt min mening inte lämpligt att i lagstiftning slå fast vilka rekryteringssätt som uppfyller detta krav. Det är en fråga för tillämpande myndigheter. Jag kan också notera att kommissionen inte har haft några invändningar mot den svenska lagstiftningen.

Jag ser mot den bakgrunden inte någon anledning att vidta ytterligare åtgärder i den här frågan men följer naturligtvis utvecklingen på området.

Stockholm den 2 september 2016

Morgan Johansson