Till innehåll på sidan

Likvärdig läxhjälp för alla

Svar på skriftlig fråga 2013/14:763 besvarad av Jan Björklund (FP), utbildningsminister

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr U2014/4922/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern och vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:763 av Peter Persson (S) Likvärdig läxhjälp för alla

Peter Persson har frågat om jag är beredd att vidta åtgärder för att se till att läxhjälpsföretagens marknad upphör och likvärdigheten i stödet till eleverna stärks.

Läxor är viktiga för att ge elever möjlighet till repetition och mängdträning av sådant som har behandlats i undervisningen. Om skolan tillhandahåller läxhjälp bidrar det till ökad likvärdighet för alla. I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen därför en satsning på läxhjäp i form av ett frivilligt statsbidrag till skolhuvudmän och ett stöd till ideella läxhjälpsföreningar med fokus på elever i årskurs 6–9. För detta avsatte regeringen totalt 72 respektive 8 miljoner kronor för perioden 2014–2017.

Regeringen vill gå vidare med än mer omfattande insatser. I den ekonomiska vårpropositionen för 2014 presenterades ett nytt förslag för att alla elever ska få bättre möjligheter att nå kunskapsmålen. Regeringen avser satsa 400 miljoner kronor per år från och med nästa år för obligatorisk läxhjälp. Med anledning av detta har en utredare inom Regeringskansliet fått i uppdrag att utarbeta ett förslag som innebär att en skyldighet ska införas för skolhuvudmän, såväl kommunala som enskilda, att erbjuda elever läxhjälp i grundskolan och motsvarande skolformer, bl.a. med syfte att öka likvärdigheten.

Till sist vill jag också påpeka att alla elever ska få tillräcklig hjälp i skolan, under skoldagen, för att kunna uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Stockholm den 5 september 2014

Jan Björklund

Skriftlig fråga 2013/14:763 av Peter Persson (S) (Besvarad 2014-08-21)

Fråga 2013/14:763 Likvärdig läxhjälp för alla

av Peter Persson (S)

till Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

 

De fem största läxhjälpsföretagen omsättning 2013 har kraftigt ökat jämfört med 2012. De omsatte nästan 100 miljoner tillsammans. Störst är My Academy som ensamt stod för hälften av omsättningen. Ökningen uppges hänga samman med att avdraget utvidgats till att gälla även för gymnasieskolan.

I många kommuners skolor erbjuds dock gratis läxhjälp. Det finns också organisationer som Stiftelsen Läxhjälpen, en privat, icke vinstdrivande stiftelse, som med stöd från näringslivet bedriver gratis läxhjälp i socioekonomiskt utsatta områden. Läxhjälpen finns i dag i över 20 skolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Södertälje.

Man behöver inte vara utbildningsminister för att förstå att den vinstdrivna läxhjälpen bidrar till ökade klyftor mellan barn utifrån deras socioekonomiska bakgrund. För vissa familjer innebär köpt läxhjälp en ekonomisk uppoffring medan andra ser det som en enkel småutgift som hjälper de egna barnen till bättre skolresultat. Föräldrarnas utbildningsbakgrund och värdering av utbildning spelar sannolikt också en stor roll i fråga om vilka som köper och inte köper läxhjälp.

RUT-avdraget var aldrig tänkt för att köpa specialtjänster. Avdrag för utbildningscoacher är något annat än avdrag för barnvakt. RUT-avdragets gränser har på ett olyckligt sätt tänjts ut och effekterna för likvärdigheten i skolan är negativa. Hur länge dröjer det innan vi får företag som säljer examinationstjänster för nationella prov? Coacher som utifrån gamla prov och kunskaper om hur proven är upplagda tränar elever för att höja deras resultat i de nationella proven? Marknadsmöjligheterna är många och de möjliga vinsterna höga. Utbildningsministern måste få stopp på detta.

Avser utbildningsminister Jan Björklund att vidta åtgärder, som exempelvis läxhjälp inom skolans ramar, för att se till att läxhjälpsföretagens marknad upphör och likvärdigheten i stödet till eleverna stärks?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.