Lärdomar av Pisagranskningen

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2801 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/ 02582 U2021/ 02584 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2794 PISA-mätningen och fråga 2020/21:2801 Lärdomar av Pisagranskningen av Boriana Åberg (M)

Boriana Åberg har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att ge Sverige rätt förutsättningar att få godkända resultat i Pisamätningen utan att elever behöver exkluderas. Boriana Åberg har även frågat mig vilka slutsatser jag drar av det faktum att så pass många elever inte klarar kunskapsmålen och behöver exkluderas när dessa tester med internationella jämförelse görs.

Jag vill inledningsvis beskriva hur urvalet och deltagandet går till i PISA-undersökningen. PISA är en urvalsundersökning, där urvalet inleds med att OECD gör ett urval av skolor. Detta urval bygger på officiell statistik om alla skolor i Sverige. I PISA 2018 kontaktade Statens skolverk de drygt 200 utvalda skolorna som deltog i studien, skolorna i sin tur listade samtliga elever på skolan som var födda 2002 och gick i årskurs 7 eller högre. Listan skickades till Skolverket, som gjorde ett slumpmässigt urval av 37 elever per skola. Urvalet görs i ett datorprogram som tillhandahålls av OECD. Därefter har skolorna möjlighet att exkludera elever från att göra testet, under förutsättningen att exkluderingarna följer OECD:s riktlinjer. Eftersom syftet med PISA är att jämföra länders skolsystem är det viktigt att de 15-åringar som deltagit för ett specifikt land är representativa för landets 15-åringar som helhet. Enligt OECD:s riktlinjer ska t.ex. elever med vissa funktionsnedsättningar eller elever som har begränsade kunskaper i svenska och som uppfyller vissa specifika kriterier därför undantas från möjligheten att skriva provet. Att exkludera elever är därmed en naturlig del av processen i undersökningen. Jag vill också tydliggöra att det inte finns godkända eller icke godkända resultat utifrån prestation i PISA-studien. Jag vill också påminna om att det fortfarande finns en positiv trend i de andra internationella kunskapsmätningarna som Sverige deltar i och det går också att se i vår nationella statistik. Fler elever lär sig mer och fler elever klarar kunskapskraven i skolan.

Det betyder inte att vi kan vara nöjda. Sedan regeringen tillträdde har vi gjort många insatser för att stärka elevers kunskapsutveckling. I detta arbete vill jag särskilt lyfta fram att regeringen 2020 beslutade om reviderade kursplaner för grundskolan där faktakunskap betonas mer, särskilt för yngre elever, och kraven på analys ökar med stigande ålder. En annan viktig åtgärd för att höja kunskapsresultaten är införandet 2019 av en garanti för tidiga stödinsatser när det gäller att läsa, skriva och räkna. Ytterligare ett viktigt initiativ är att regeringen den 18 maj 2021 remitterade förslag till en nationell plan för trygghet och studiero. Alla skolor i Sverige ska vara trygga, och alla elever har rätt till studiero så att de kan lära sig så mycket som möjligt.

Men ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver skolan också bli mer jämlik. Regeringen har därför tillfört mer resurser och riktat stöd till skolor med tuffast förutsättningar, bl.a. för att få fler kompetenta lärare till skolor med stora utmaningar. Ett exempel är det stora bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som 2021 uppgår till 6,2 miljarder kronor och som fördelas efter skolornas socioekonomiska förutsättningar.

Ett annat viktigt område för att öka jämlikheten är de förslag för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen som lades fram i betänkandet En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28). Regeringskansliet bereder nu förslagen i betänkandet.

Stockholm den 19 maj 2021

Anna Ekström