Kriminalitet på bostadsmarknaden

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3642 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:3642 av Roger Hedlund (SD)
Kriminalitet på bostadsmarknaden

Roger Hedlund har frågat mig på vilka sätt jag kommer att tillse att kontrollen ökas och fler möjligheter ges till hyresvärdar och berörda myndigheter att motverka kriminalitet på bostadsmarknaden.

Regeringen ser allvarligt på svarthandel med hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning av hyreslägenheter. Sådant missbruk av hyresrätter gör att hyresmarknaden fungerar sämre och försvårar för människor som behöver en bostad och som samtidigt vill följa reglerna. Det finns också kopplingar mellan den svarta marknaden för hyresrätter och den organiserade brottsligheten.

Regeringen har därför, så sent som hösten 2019, infört en rad kraftfulla åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning. Det är numera brottsligt att köpa ett hyreskontrakt och straffen för försäljning och förmedling av hyreskontrakt mot otillåten ersättning har skärpts. Efter reformen är det också brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en hyra som inte är skälig. Det är vidare så att en hyresgäst som köpt sitt hyreskontrakt eller försökt sälja det ska kunna bli av med lägenheten med omedelbar verkan. Detsamma gäller en förstahandshyresgäst som hyr ut sin lägenhet i andra hand eller till en inneboende och tar ut en hyra som inte är skälig.

Regeringens åtgärder har gett fastighetsägarna förbättrade verktyg för att arbeta mot missbruket. Fastighetsägare rapporterar också att fler hyresgäster har sagt upp sina hyreskontrakt efter att lagändringarna trädde i kraft. Det är glädjande att se att åtgärderna tycks ha fått önskad effekt – att minska den svarta bostadsmarknaden och göra fler trygga hyreskontrakt tillgängliga för öppen förmedling.

När det gäller folkbokföringen är det viktigt att de registrerade uppgifterna speglar verkliga förhållanden. Felaktiga uppgifter i folkbokföringen förekommer vid handel med hyreskontrakt och utnyttjas ofta av personer som begår välfärdsbrott och andra typer av bedrägerier.

För att motverka brister och förbättra kvaliteten i folkbokföringen har regeringen därför genomfört en mängd åtgärder. Skatteverket har t.ex. fått möjlighet att göra kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning och folkbokföringsbrott har införts på nytt. Regeringen har också tagit initiativ för ett utökat informationsutbyte, så sent som i juni i år infördes t.ex. en skyldighet för myndigheter som misstänker fel i folkbokföring att underrätta Skatteverket. Vidare har regeringen gett Skatteverket i uppdrag att i samverkan med ett antal frivilliga kommuner inrätta ett pilotprojekt för att utreda omfattningen av problemet med felaktig folkbokföring och utveckla metoder och arbetssätt för att åtgärda felaktigheter. Pilotprojektet ska bedrivas i områden där Skatteverket och kommunerna bedömer att problematiken, med tonvikt på trångboddhet och otillåten handel med hyreskontrakt, är eller kan antas vara särskilt förekommande. Under genomförandet av uppdraget ska Skatteverket samråda med de statliga myndigheter som Skatteverket anser nödvändigt och inhämta upplysningar från närmast berörda fastighetsägare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2022.

Avslutningsvis bör det även nämnas att regeringen den 5 september 2019 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för att en persons bosättning fastställs korrekt och att rätt personuppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen. Utredningen har slutfört sitt uppdrag och har överlämnat betänkandet Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer (SOU 2021:57). Betänkandet är för närvarande ute på remiss till den 15 oktober 2021.

Stockholm den 22 september 2021

Morgan Johansson