Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR)
Svar på skriftlig fråga 2013/14:744 besvarad av Gunvor G Ericson (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr S2014/5697/EIS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2013/14:744 av Gunvor G Ericson (MP) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR)
Gunvor G Ericson har frågat mig vilka skäl ligger till grund för beslutet att inte underteckna tilläggsprotokollet från 2008 till Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR).
Sverige anslöt sig till konsensus när FN:s generalförsamling i december 2008 antog tilläggsprotokollet om enskild klagorätt. Vi höll då en röstförklaring som förklarade Sveriges inställning till protokollet. I korthet innebär förklaringen att Sverige inte var övertygat om att enskild klagorätt var det bästa sättet att främja de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, bl.a. därför att karaktären på dessa rättigheter ofta gör det svårt att med precision ange när en kränkning ska anses ha begåtts. Den bedömningen kvarstår.
Sverige tar sina internationella åtaganden på stort allvar. Det är viktigt att känna till konsekvenserna av ett avtal innan det ingås. Därför är regeringen utifrån nuvarande omständigheter inte beredd att signera eller ratificera tilläggsprotokollet. Sverige avser att noga följa den praxis som skapas när det gäller enskildas klagorätt kopplat till protokollet som trädde i kraft den 5 maj 2013.
Stockholm den 2014-08-11
Göran Hägglund
Skriftlig fråga 2013/14:744 av Gunvor G Ericson (MP) (Besvarad 2014-07-31)
Fråga 2013/14:744 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR)
av Gunvor G Ericson (MP)
till Socialminister Göran Hägglund (KD)
Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1966 och trädde i kraft 1976. Ett tilläggsprotokoll som ger enskilda personer möjlighet att vända sig till kommittén med individuella klagomål antogs av generalförsamlingen i december 2008. Sverige har inte ställt sig bakom tilläggsprotokollet.
Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner:
- rätten för var och en att förtjäna sitt uppehälle genom arbete
- sitt ansvar att ge skydd och bistånd till familjen i största möjliga utsträckning
- rätten för var och en att ha en tillfredsställande levnadsstandard, d.v.s. tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad
- sitt ansvar att förbättra samhällets hälsovård och att förhindra uppkomsten av epidemier, folk- och yrkessjukdomar samt andra sjukdomar
- rätten för var och en att få utbildning och att grundskoleutbildningen ska vara obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla
- Varje konventionsstat ska lämna in en rapport vart femte år som visar hur landet efterlever sina åtaganden. Dessa rapporter granskas av kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Sverige har tidigare jobbat aktivt med hälsofrämjande och varit ett land som legat långt fram i hälsoarbetet. Men nu ökar klyftorna i hälsa. Tilläggsprotokollet som antogs 2008 som ger enskilda personer att vända sig till FN-kommittén skulle kunna ses som en självklar möjlighet.
Min fråga till ministern är:
Vilka skäl ligger till grund för beslutet att inte underteckna tilläggsprotokollet från 2008 till Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR)?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.