Könsstympning
Svar på skriftlig fråga 2013/14:710 besvarad av Markus Wiechel (SD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr 2014/5196/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2013/14:710 av Markus Wiechel (SD) Könsstympning
Markus Wiechel har frågat justitieministern om denna inte anser att det är dags att stärka lagstiftningen kring könsstympning ytterligare.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sedan 1982 är könsstympning förbjudet och straffbart i Sverige enligt särskild lag; lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. År 1999 skärptes lagen till att även omfatta dem som utfört eller låtit utföra könsstympning utomlands, trots att handlingen inte är straffbar i det andra landet. År 2010 förlängdes preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn till att börja gälla från den dag då barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.
Utredningen om skärpta straff för allvarliga våldsbrott har dessutom i mars 2014 föreslagit ändringar i straffskalorna för könsstympningsbrott som innebär att straffen skulle skärpas väsentligt. Enligt förslaget ska minimistraffet i normalfallet vara två års fängelse och för grovt brott ska det vara fem års fängelse. Förslaget är ute på remiss och remisstiden går ut den 29 augusti 2014.
Det förebyggande arbetet är viktigt och personer som kommer i kontakt med flickor som riskerar att könsstympas behöver veta vad de ska göra.
Regeringen gav den 6 september 2013 Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att på ett mer tillförlitligt sätt kunna beräkna antalet flickor och kvinnor som är könsstympade eller riskerar att bli utsatta för könsstympning. Enligt uppdraget ska Socialstyrelsen även kartlägga vilken kunskap om kvinnlig könsstympning som finns inom primärvården och andra relevanta delar av hälso- och sjukvården.
Mot bakgrund av resultaten från studien ska Socialstyrelsen, utifrån befintligt och eventuellt nyproducerat kunskapsmaterial, ta fram information om kvinnlig könsstympning anpassad till hälso- och sjukvårdspersonal som i sin yrkesvardag träffar flickor och kvinnor som är könsstympade eller riskerar att utsättas för könsstympning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2015.
Regeringen gav samtidigt Länsstyrelsen i Östergötlands län ett uppdrag att genomföra en undersökning om hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar eller har arbetat med att förebygga och förhindra att flickor och kvinnor blir könsstympade samt vilket stöd dessa aktörer ger till de flickor och kvinnor som redan har utsatts för könsstympning. Utifrån undersökningen ska myndigheten lämna förslag på hur verksamheter och myndigheter kan arbeta med frågan. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2015.
Jag ser mycket allvarligt på könsstympning och kommer fortsätta att följa utvecklingen när det gäller denna brottstyp.
Stockholm den 4 juli 2014
Göran Hägglund
Skriftlig fråga 2013/14:710 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2014-06-25)
Fråga 2013/14:710 Könsstympning
av Markus Wiechel (SD)
till Justitieminister Beatrice Ask (M)
Könsstympning av barn är en del av verkligheten i dagens Sverige. Det har för många kommit som en chock att många unga flickor i Sverige könsstympas och tvingas genomgå ett lidande med konsekvenser som kommer att hålla i sig resten av livet. Faktum kvarstår dock att samhället alltför länge har blundat för fenomenet. I vissa kulturer hör det nämligen till undantaget att inte könsstympa unga flickor. Vem som helst kan förstå att en djupt inrotad hederskultur inte försvinner för att man tagit med sig sina ägodelar och flyttat till ett annat land.
Idag vet vi, efter Norrköpings Tidningars avslöjanden, att problemet är jättestort. Kommunen har inte gjort någon anmälan i något av de fall som rör de 60 könsstympade flickor som upptäckts i Norrköping, eftersom stympningen troligtvis gjorts innan de flyttat till Sverige. Många som kan vittna om livet i den här sortens hederskultur hävdar att flera struntar i svensk lagstiftning och är beredda att riskera straff för exempelvis könsstympning. Det är min absoluta uppfattning att något behöver göras för de uppenbara och fruktansvärda problem som många människor tvingas genomlida.
Sverigedemokraternas kvinnoförbund, SD Kvinnor, har redan tidigare belyst vikten av att bekämpa det hedersrelaterade våldet och problemen som uppstår på grund av hederskultur. På flera håll i landet, bland annat i just Norrköping, har Sverigedemokraterna lyft upp detta problem. Trots att många i Sverige tycks uppröras över fenomenet är det inget annat parti än Sverigedemokraterna som tar tag i det.
Med anledning av ovanstående önskar jag ha svar på om inte justitieministern anser att det är dags att stärka lagstiftningen mot detta ytterligare.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.