Konsekvenser av ändrade krav på energihushållning

Svar på skriftlig fråga 2010/11:647 besvarad av Närings- och energiminister Maud Olofsson

den 25 augusti

Svar på fråga

2010/11:647 Konsekvenser av ändrade krav på energihushållning

Närings- och energiminister Maud Olofsson

Carina Ohlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att fjärrvärmen ska vara ett realistiskt alternativ även i nybyggda hus.

Till att börja med kan jag konstatera att jag helt delar Carina Ohlssons uppfattning om fjärrvärmens många fördelar som uppvärmningsform. Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att nå en effektivare energianvändning, bland annat i byggnader. Det väsentliga är att vi ställer krav på energianvändningen i byggnader som både är rimligt ambitiösa och ger effekter som är bra för byggnaderna som helhet och för energisystemet som helhet. Effektivare energianvändning i byggnader är inte minst viktigt som ett sätt för konsumenterna att kunna få billigare el- och värmeräkningar.

Regeringen anger förslag, riktlinjer och principer för ett sådant arbete genom propositioner och andra regeringsbeslut. När det gäller att utforma specifika krav och på olika sätt genomföra den politik som regering och riksdag har beslutat, ligger detta ansvar i många fall på myndighetsnivå.

Boverket har i uppdrag att utforma föreskrifter inom de ramar som ges av lag och förordning och andra beslut av riksdag och regering. Dessa föreskrifter tas fram i Boverkets byggregler. De förslag till nya energihushållningskrav som Carina Ohlsson hänvisar till är således ett förslag till ändring i Boverkets byggregler som verket har tagit fram på regeringens uppdrag. Arbetsfördelningen är således inte sådan att regeringen fattar beslut om byggregler i detalj, utan regeringens del i det gemensamma arbetet för att få bra byggnader – i det här fallet mer energieffektiva byggnader – ligger på en mer övergripande nivå.

Det är rimligt att se det senaste förslaget till skärpning av energihushållningskraven som ett steg mot mer energieffektiva byggnader. Vi kommer i Sverige att behöva fortsätta att främja energieffektivisering på olika sätt, inte minst för att kunna nå målsättningarna om nära-nollenergibyggnader till 2020. Att utforma bra verktyg för att nå dit är en process som pågår just nu. I den processen finns det många aspekter att ta hänsyn till, bland annat villkoren för fjärrvärmen.

Regeringen kommer nästa vår att lämna en proposition till riksdagen med förslag om hur det nyligen reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras. Den propositionen kommer att ange riktlinjer för det fortsatta arbetet. Det kommer även fortsättningsvis att vara så att ansvariga myndigheter, inom ramen för beslutade riktlinjer, kommer att ha en viktig roll att ta fram de detaljerade lösningarna för att genomföra politiken.

Regeringens arbete för att främja energieffektivisering är således en högt prioriterad, kontinuerlig process. I den processen ingår självfallet också att löpande följa upp vilka effekter olika åtgärder och styrinstrument ger.