Kompetenser för omställningen till det fossilfria samhället
Svar på skriftlig fråga 2021/22:113 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:113 av Lotta Olsson (M)
Kompetenser för omställningen till det fossilfria samhället
Lotta Olsson har frågat mig om jag har övervägt framtagandet av en strategi inom utbildningsområdet för att möta efterfrågan inom olika strategiska branscher för att bidra till uppfyllandet av klimatmålen.
Regeringens klimatarbete utgår ifrån den klimatpolitiska handlingsplanen och målen i det klimatpolitiska ramverket. Senast år 2045 ska Sverige nå nettonollutsläpp. För att klara omställningen till ett hållbart samhälle behöver kompetensen som efterfrågas på arbetsmarknaden finnas tillgänglig.
I regeringens budgetproposition för 2022 föreslås ett antal insatser för att stärka kompetensen och kvaliteten inom utbildningssektorn generellt och även satsningar med tydlig inriktning mot klimatomställning. Regeringen har bl.a. föreslagit ett kompetenslyft för klimatet. Satsningen innehåller statlig finansiering till utbildningsinsatser och kompetenshöjande åtgärder som ska stärka kompetensen på arbetsmarknaden inom områden som främjarklimatomställningen och övergången till en hållbar ekonomi. Satsningen syftar till att möjliggöra näringslivets klimatomställning och omställningen till en cirkulär ekonomi. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor för 2022 och föreslår ytterligare 100 miljoner per år för 2023 och 2024. Regeringen föreslår även att satsningen på livslångt lärande inom högskolan förlängs tre år och ska bl.a. fokuseras mot utbildning som främjar klimatomställning. Det avsätts 400 miljoner kronor inklusive studiemedel för denna satsning under 2022–2024 (260 mnkr för utbildning).
En förutsättning för att personer ska kunna komma vidare genom utbildningssystemet och kunna få tillträde till de utbildningar som ger kompetenser inom exempelvis energiområdet och it-området inom universitet och högskolor, är en god genomströmning på lägre nivåer i utbildningssystemet så att så många elever som möjligt uppnår grundläggande och särskild behörighet till vidare studier. Regeringen avser att lämna förslag till riksdagen om att införa en utökad möjlighet för elever på yrkesprogrammen att läsa den svenska eller svenska som andraspråk och den engelska som krävs för grundläggande behörighet i syfte att fler elever ska få möjlighet att söka till vidare studier.
Regeringen avser att lämna förslag som bl.a. innebär att utbudet av utbildning i gymnasieskolan och den yrkesinriktade utbildningen inom komvux ska beslutas både med hänsyn till elevernas efterfrågan och behoven på arbetsmarknaden. Förslagen väntas bl.a. leda till en mer ändamålsenlig planering och dimensionering i syfte att bättre möta arbetsmarknadens behov inom välfärden, näringslivet och för att möta klimatomställningen.
Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för Sveriges kompetensförsörjning och för flexibla möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Inom yrkeshögskolan finns utbildningar mot yrkesroller som är av stor vikt för klimatomställningen, såsom t.ex. soleltekniker, vindkraftstekniker och energiingenjör med inriktning mot miljö, klimat och förnybart. Regeringen tror dock att yrkeshögskolan kan bidra ännu mer i arbetet och har i dag tillsatt en utredning som bl.a. ska undersöka hur yrkeshögskolan i högre grad kan bidra till en hållbar utveckling, såväl på ett generellt plan som mer specifikt med den kompetens som behövs för att driva på klimatomställningen.
Universitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling i sin verksamhet, dvs. inom både utbildning och forskning. Vi vet hur viktigt det är med ökad kunskap för att öka takten i klimatomställningen och för att hitta lösningar för framtiden. Regeringen har sedan 2015 byggt ut kunskapslyftet inom högskolan med över 42 000 utbildningsplatser. Det har rustat Sverige med resurser för utbildning och det är grunden för att vi ska kunna möta behoven av kompetensförsörjning inför framtiden.
Regeringen föreslår också att universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå ökas för att ge bättre möjligheter att stärka den svenska forskningen i hela landet. I regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige föreslås bland annat satsningar på forskning om klimat, livsmedel, hållbart samhällsbyggande, hav och vatten, rymddata för miljö- och klimatforskning, hållbar utveckling av den gröna och blå biobaserade ekonomin och utveckling av hållbara innovationer.
Genom dessa och andra satsningar bedömer jag och regeringen att utbildningssektorn utvecklas i en riktning som gör det möjligt att möta efterfrågan inom olika strategiska branscher för att bidra till uppfyllandet av klimatmålen.
Stockholm den 20 oktober 2021
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2021/22:113 av Lotta Olsson (M) (Besvarad 2021-10-12)
Fråga 2021/22:113 Kompetenser för omställningen till det fossilfria samhället
av Lotta Olsson (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Det svenska samhället och de svenska företagen arbetar intensivt med att ställa om till en fossilfri energiförsörjning och fossilfria transporter. Detta är möjligt utifrån att de svenska företagen legat i framkant vad avser utveckling och innovation. Även riktlinjer och lagstiftning har varit tydlig med att CO2-nivåerna ska minskas och att vi ska följa och nå målen i Parisavtalet.
Den stora omställning som nu pågår ställer stora krav på att personer med rätt kompetens finns att anställa eller för att starta företag i strategiska branscher.
Det krävs hög kompetens och tillgång till de rätta kompetenserna i våra företag och inom förvaltningarna på lokal och på nationell nivå.
Utbildningar inom olika områden som det kommer att finnas stor efterfrågan på, exempelvis energiområdet och it-området, är ofta långa och på universitetsnivå. Det innebär att ledtiderna innan en efterfrågan kan mötas av fler utbildade är lång.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Har ministern övervägt framtagandet av en strategi inom utbildningsområdet för att möta den ovan beskrivna efterfrågan inom olika strategiska branscher för att bidra till uppfyllandet av klimatmålen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.