Kemikalieinspektionen, växtskyddsmedlen och generationsmålet
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1479 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
M2016/01937/Ke M2016/01926/Ke | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på frågorna 2015/16:1477 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Jordbruket, växtskyddsmedlen och konkurrenskraften och 2015/16:1479 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Kemikalieinspektionen, växtskyddsmedlen och generationsmålet
Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig på vilket sätt jag är beredd att agera för att säkerställa att Sverige inte exporterar sin miljöpåverkan och därmed bryter mot generationsmålet genom att svenska myndigheter som Kemikalieinspektionen gör en helt annan och mycket hårdare tolkning av de gemensamma regelverken än andra EU-länder. Jonas Jacobsson Gjörtler har vidare frågat landsbygdsministern på vilket sätt han är beredd att agera för att säkerställa att svenska bönder inte drabbas av omfattande konkurrensnackdelar genom att svenska myndigheter gör helt andra tolkningar av EU-regler än vad motsvarande myndigheter i våra grannländer gör. Frågan har överlämnats till mig.
Jonas Jacobsson Gjörtler har ställt identiska eller liknande i frågor vid flera tillfällen under riksdagsåret, senast i interpellation 2015/16:689 som jag besvarade den 14 juni. Mitt svar på de aktuella frågorna blir därför närmast identiskt med de svar som jag lämnat tidigare.
Lagstiftningen för växtskyddsmedel är EU-harmoniserad genom förordning 1107/2009 om utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige. Syftet med förordningen som helhet är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen. För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön får ett verksamt ämne eller ett växtskyddsmedel bara godkännas om ämnet eller medlet inte har några skadliga hälsoeffekter på människor eller djur och om det inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt.
Medlemsländernas behöriga myndigheter ansvarar för prövningen som sker efter ansökan av den som vill sälja en produkt på marknaden i den aktuella medlemsstaten.
EU:s förordning reglerar också ett förenklat förfarande av ömsesidigt erkännande av produktgodkännanden. Genom detta förfarande kan inne-havaren av ett produktgodkännande ansöka om produktgodkännande av ett växtskyddsmedel som har godkänts för samma användning och enligt jämförbar jordbrukspraxis i en annan medlemsstat. Den medlemsstat till vilken en sådan ansökan lämnas in ska som utgångspunkt godkänna det berörda växtskyddsmedlet på samma villkor som den medlemsstat som ursprungligen prövade ansökan. En medlemsstat kan under vissa omständigheter frångå slutsatserna i den bedömning som den andra medlemsstaten har gjort och vägra att godkänna växtskyddsmedlet på sitt territorium om den, på grund av sina specifika miljö- eller jordbruksförhållanden, har skäl att anse att den aktuella produkten utgör en oacceptabel risk för människors eller djurs hälsa eller för miljön.
EU:s förordning reglerar också undantagsbestämmelser om nödsitua-tioner på växtskyddsområdet. I vardagsspråk brukar dessa benämnas ”dispenser”. Undantagsbestämmelserna innebär att en medlemsstat i särskilda fall får tillåta att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut på marknaden under högst 120 dagar, om en sådan åtgärd framstår som nödvändig på grund av en fara som inte kan avvärjas på något annat rimligt sätt.
När en medlemsstat beviljar dispens för ett växtskyddsmedel innebär det att ett medel släpps ut på marknaden och i miljön utan att det har säkerställts att medlet är säkert. Detta innebär att växtskyddsmedlet kan medföra en oacceptabel risk för människors och djurs hälsa och miljön, vilket står i direkt strid med förordningens syfte. Dispens ska därför bara beviljas i undantagsfall.
De behöriga myndigheternas beslut kan överklagas till domstol. Den som har fått ett avslag på en ansökan om godkännande av ett växtskyddsmedel eller en ansökan om dispens kan på så sätt få en prövning av om den behöriga myndighetens beslut varit korrekt i förhållande till gällande rätt.
Jonas Jacobsson Gjörtler lyfter fram Kemikalieinspektionens beslut att avslå LRF:s ansökan om dispens för ogräsmedlet Stomp som ett exempel på avvikande tolkning av EU-regelverket i Sverige. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen. Domstolen har den 20 maj 2016 avslagit överklagandet och uttalat att den delar Kemikalieinspektionens bedöm-ning i det överklagade beslutet.
Svenska odlare har i vissa fall tillgång till färre växtskyddsmedel av betydelse för produktionen än odlare i konkurrentländer. Det finns ett antal faktorer som ligger bakom den brist som finns i dag. Till en del kan bristen härledas till att den norra zonen och Sverige av företagen kan uppfattas som en liten marknad. För att kompensera för bristen och stödja odlarna har regeringen avsatt sex miljoner kronor till ett projekt för grödor som odlas i liten omfattning eller får växtskyddsproblem som uppkommer i begränsad omfattning.
EU-kommissionen skulle senast den 14 december 2014 lagt fram en rapport om bland annat effekterna av förordningen 1107/2009 på jordbrukets diversifiering och konkurrenskraft samt på människors hälsa och på miljön. Översynen är försenad. Mot bakgrund av översynen anordnade Näringsdepartementet tillsammans med Miljö- och energidepartementet hösten 2015 ett diskussionsmöte för svenska aktörer. Uppdelningen av gemenskapen i tre zoner och funktionen av det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden blir viktiga delar av översynen, som ger möjlighet att belysa de frågor som Jonas Jacobsson Gjörtler tar upp. Regeringen kommer att delta aktivt i arbetet med översynen.
Stockholm den 24 augusti 2016
Karolina Skog
Skriftlig fråga 2015/16:1479 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) (Skickad 2016-08-01)
Fråga 2015/16:1479 Kemikalieinspektionen, växtskyddsmedlen och generationsmålet
av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Ett av de främsta syftena med EU-samarbetet är att skapa en gemensam marknad där spelreglerna är lika, eller åtminstone likvärdiga, inom en rad områden. Med gemensamma regler skapas konkurrensneutralitet för verksamheter i olika delar av EU. Med gemensamma regler blir också miljönyttan större än när enskilda länder inför särkrav, vilket ofta endast leder till att miljöproblemen flyttas mellan länderna.
Tyvärr finns det många exempel där svenska myndigheter gör en annan, hårdare, tolkning av olika regelverk än andra EU-länder.
Det finns exempelvis åtskilliga fall där Kemikalieinspektionen inte tillåter växtskyddsmedel som andra länder i EU har godkänt eller gett dispens för. Det blir en orimlig ordning när svenska bönder förbjuds att använda preparat som används i våra grannländer. Det leder till att svenskt lantbruk slås ut och att jordbruksprodukterna i stället importeras från länder utan våra tuffa krav. Det är inte bra för svenskt jordbruk och det är heller inte bra för miljön eftersom miljöproblemet bara flyttas till ett annat land. Det innebär att vi i Sverige bryter mot generationsmålet och exporterar vår miljöpåverkan, eftersom länderna vi importerar från använder betydligt mer växtskyddsmedel än vi gör i Sverige. Det är dessutom dåligt för konsumenterna som inte längre kan välja svenska produkter.
Det mest uppmärksammade konkreta exemplet gäller svensk lökodling och ogräsmedlet Stomp. Medlet är godkänt i samtliga övriga EU-länder, men Kemikalieinspektionen har i år valt att inte ge dispens. Resultatet ser vi nu, när rapporterna kommer in från allt fler odlare som meddelar att de inte kommer att kunna fortsätta att odla lök efter den här säsongen. Det betyder att importen av lök i stället ökar från länder som använder betydligt mer växtskyddsmedel. Det är dåligt för konsumenterna, för miljön (eftersom vi bidrar till att användningen av växtskyddsmedel ökar globalt sett) och för bönderna.
Jag är medveten om att ministern inte får lov att lägga sig i enskilda myndighetsbeslut, och det är heller inte min avsikt med denna fråga. Men på ett övergripande plan krävs det nu besked av ministern och av regeringen om vilka åtgärder man avser vidta för att komma till rätta med det här problemet.
Jag har, bland annat genom en lång rad av interpellationer och skriftliga frågor, försökt få såväl förutvarande som nuvarande miljöminister samt landsbygdsministern att ge besked, men hittills har det varit helt tyst från regeringen.
Jag har presenterat en rad exempel på åtgärder som regeringen skulle kunna vidta för att lösa problemen. Det handlar om allt från tydligare uppdrag och uppföljning gentemot myndigheten till mer långtgående förslag som att flytta ansvaret för växtskyddsmedlen till Jordbruksverket, som har bättre förutsättningar att ta det helhetsgrepp om frågorna som krävs och som också föreskrivs i växtskyddsmedelsförordningen. Regeringen har hittills vägrat att ge några som helst besked kring dessa förslag, eller andra.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
På vilket sätt är ministern beredd att agera för att säkerställa att Sverige inte exporterar sin miljöpåverkan och därmed bryter mot generationsmålet genom att svenska myndigheter som Kemikalieinspektionen gör en helt annan och mycket hårdare tolkning av de gemensamma regelverken än andra EU-länder?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.