Internationella kravnivåer för gruvkoncession
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1898 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1898 av Betty Malmberg (M) Internationella kravnivåer för gruvkoncession
Betty Malmberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att regelverket som styr koncessions- och gruvstartsfrågorna i Sverige ska leva upp till den nivå som motsvarar internationell standard med krav på noggrannhet på ±10 procent.
Som jag tidigare svarat ledamoten, i svaret på fråga 2021/22:1834, är en förutsättning för att en bearbetningskoncession ska meddelas att en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit påträffad. Denna malmbevisning ställer stora krav på en sökande att redovisa uppgifter om undersökningsresultat samt de ekonomiska förutsättningarna för en eventuell utvinning och bearbetning av fyndigheten. Malmbevisningen utgör alltså ett av rekvisiten i den rättsliga prövningen enligt minerallagen (1991:45) för meddelande av bearbetningskoncession och ska inte förväxlas med den efterkommande miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.
Regeringen har tillsatt en utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01) med uppdrag att bl.a. analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta. Utredningen ska lämna sitt betänkande i slutet av oktober 2022.
Stockholm den 7 september 2022
Karl-Petter Thorwaldsson
Skriftlig fråga 2021/22:1898 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2022-08-27)
Fråga 2021/22:1898 Internationella kravnivåer för gruvkoncession
av Betty Malmberg (M)
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Med hänvisning till svaret på min fråga 2021/22:1834 önskar jag ett förtydligande.
I sitt svar skriver näringsministern följande: "Det finns internationella normer för att beskriva mineralreserver och mineraltillgångar, så kallade klassificeringsstandarder. Två standarder som ofta används är den australiensiska och den kanadensiska. Tillsammans med andra ingår dessa system i ett internationellt arbete för standardisering av klassificering av mineralfyndigheter. Regeringen har inga synpunkter på att dessa standarder fortsatt tillämpas i Sverige och avser inte att vidta några åtgärder i denna fråga." Men svaret är i mina ögon otydligt och tycks utgå från ett kunskapsunderlag som inte tar hänsyn till att svensk tillståndsprocess bara använder det första steget i internationella standarder för gruvprojekt såsom JORC, NI 43-101 och Perc.
Det faktum att Sverige endast tillämpar den första fasen av den gemensamma internationella standarden ovan ger en osäkerhet för aktieinvesterare och miljö då underlaget för en i Sverige godkänd gruva inte är mer säkert än ±50 procent. Framgångsrika gruvnationer såsom Australien och Kanada ställer däremot krav på de ytterligare två stegen i enlighet med den gemensamma internationella gruvstandarden (JORC, NI 43-101, Perc) ska motsvara en noggrannhet om ±10 procent före några godkännanden för gruvstart ges.
Med hänvisning till ovan är det tydligt att Sverige i sin tillståndsprocess avviker från seriösa gruvnationer med att dela ut bearbetningskoncession på en mycket osäkrare grund något som kan få stora konsekvenser för såväl sakägare som aktieinvesterare. Det kan dessutom få ödesdigra konsekvenser för miljön då den svenska tillståndsprocessen uppenbarligen inte är jämförbar med internationell i sina krav på garantier för fyndigheten i fråga.
Jag vill därför återigen fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:
Avser ministern att vidta åtgärder för att regelverket som styr koncessions- och gruvstartsfrågorna i Sverige ska leva upp till den nivå som motsvarar internationell standard med krav på noggrannhet på ±10 procent?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.