Till innehåll på sidan

Internationella adoptioner

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1654 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

2017-06-30

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på frågorna 2016/17:1653 och 2016/17:1654 av Robert Hannah (L) Krav på religiös tillhörighet för att få adoptera och Internationella adoptioner

Robert Hannah har frågat mig huruvida jag avser att arbeta för att krav på religiös tillhörighet inte ska ställas från länder och ansvariga organisationer som barn adopteras från och i så fall hur. Robert Hannah har också frågat mig på vilket sätt jag och regeringen arbetar för att samkönade par inte ska diskrimineras av de svenska organisationer som har tillstånd att jobba med adoptioner och deras partner i länder man adopterar från och för att dessa par de facto ska ha möjlighet att få adoptera barn.

Det är angeläget att även samkönade pars barnlängtan tas på allvar. Det viktiga är att föräldrar kan tillgodose barnets behov av omsorg, trygghet och kärlek.

De auktoriserade adoptionsorganisationerna har en s.k. förmedlingsplikt, dvs. är skyldiga att förmedla adoption till sökande som har medgivande att ta emot ett barn för adoption. Skyldigheten gäller bl.a. under förutsättning att organisationen har en kontakt i utlandet som den kan förmedla ansökan till. En sökande som anser att en sammanslutning felaktigt har vägrat att förmedla en adoptionsansökan kan få saken prövad av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Någon sådan begäran har inte inkommit från samkönade par eller från sökande gällande krav på religiös tillhörighet.

Enligt 1993 års Haagkonvention ansvarar ursprungslandet för att besluta om vilka som ska få adoptera de barn som de söker familj till. Därmed blir ursprungslandets syn på vad som är barnets bästa avgörande för vilka krav som ställs på dem som vill ansöka om att adoptera ett barn från landet. Det är fortfarande få ursprungsländer som godkänner samkönade som adoptivföräldrar och vissa länder ställer t.ex. krav på religiös tillhörighet hos dem som vill adoptera.

Sverige bedriver ett långsiktigt internationellt arbete för att stärka barnets rättigheter och synen på barnets bästa i olika sammanhang liksom ett arbete för att stärka hbtq-personers rättigheter och förändra den negativa syn som kan finnas. MFoF följer den internationella utvecklingen på området, sammanträffar regelbundet med utländska myndigheter och aktörer och tar i detta sammanhang upp möjligheten för samkönade par att bli godkända som adoptivföräldrar i Sverige.

Stockholm den 30 juni 2017

Åsa Regnér

Skriftlig fråga 2016/17:1654 av Robert Hannah (L) (Besvarad 2017-06-20)

Fråga 2016/17:1654 Internationella adoptioner

av Robert Hannah (L)

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Trots att det i Sverige har varit tillåtet för samkönade par att adoptera barn från utlandet sedan 2003 har ännu ingen internationell adoption till samkönade par genomförts, trots att många samkönade par har försökt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

På vilket sätt arbetar statsrådet och regeringen för att samkönade par inte ska diskrimineras av de svenska organisationer som har tillstånd att jobba med adoptioner och deras partner i länderna man adopterar från och för att dessa par de facto ha möjlighet att få adoptera barn?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.