Internationell märkesdag mot kemiska vapen
Svar på skriftlig fråga 2014/15:260 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:260 av Amineh Kakabaveh (V) Internationell märkesdag mot kemiska vapen
Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser att i FN och i andra organisationer verka för att den 16 mars internationellt förklaras som en dag mot kemiska stridsmedel.
Kemiska vapen orsakade ett obeskrivligt lidande i Halabja och andra kurdiska byar i Iran och Irak under andra hälften av 1980-talet, liksom i området generellt. Vi minns med avsky rapporterna och bilderna av de många offren som till stor del utgjordes av försvarslösa civila. Många lider än idag av sviterna. Det är fullkomligt oacceptabelt att giftiga kemikalier alltjämt brukas som vapen i den syriska konflikten, 100 år efter det att klorgas första gången användes i första världskriget.
Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att stärka förbudet mot dessa inhumana massförstörelsevapen. Av särskild vikt är därför arbetet inom Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), där Sverige nästa år går in som medlem i exekutivrådet.
Vad gäller Amineh Kakabavehs fråga så vill jag uppmärksamma henne på att det sedan 2005 finns en internationellt erkänd minnesdag för alla offer för kemiska vapen, nämligen den 29 april som är den dag då Konventionen mot kemiska vapen trädde i kraft.
Stockholm den 11 mars 2015
Margot Wallström
Skriftlig fråga 2014/15:260 av Amineh Kakabaveh (V) (Besvarad 2015-02-25)
Fråga 2014/15:260 Internationell märkesdag mot kemiska vapen
av Amineh Kakabaveh (V)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I decennier har Sverige varit ett tillflyktsland för många förföljda människor från olika delar av världen, inte minst från olika delar av Kurdistan. I dag finns det mer än 100 000 människor i Sverige med kurdisk bakgrund, majoriteten av dem är nu svenska medborgare. Sveriges riksdag har vid olika tillfällen behandlat frågor som haft med Kurdistan att göra. Det kan ha handlat om att värna kurdernas mänskliga rättigheter och fördömanden av övergrepp som kurderna blivit utsatta för. Det svenska stödet för kurdernas demokratiska rättigheter har många gångar mildrat förföljelser och förtryck och lindrat kurdernas lidanden.
Det överväldigande antalet riksdagspartier i Sverige ser Saddam Husseins Anfalkampanj mot kurderna i Irak som ett folkmord.
Detta överfall på den kurdiska befolkningen i Halabja och andra städer genomfördes med kemiska vapen på en helt försvarslös civilbefolkning 1988. Detta är första gången efter andra världskriget som giftgas använts för att i stor skala mörda en civilbefolkning och bör betraktas som ett uppenbart folkmord. Det vore därför högst berättigat att göra den 16 mars, då Halabja angreps, till en märkesdag i almanackan, som en internationell märkesdag mot kemiska vapen.
Min fråga till utrikesminister Margot Wallström lyder:
Avser utrikesministern att i FN och i andra organisationer verka för att den 16 mars internationellt förklaras som en dag mot kemiska stridsmedel?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.