Till innehåll på sidan

Höjd kunskapsnivå om hormonbehandling vid klimakteriebesvär

Svar på skriftlig fråga 2023/24:168 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
U2023/ 03060 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:168 av Lars Mejern Larsson (S)
Höjd kunskapsnivå om hormonbehandling vid klimakteriebesvär

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att se till att läkar- och gynekologutbildningarna faktiskt innehåller relevanta och uppdaterade avsnitt om klimakterierelaterade besvär och hur dessa effektivt kan behandlas.

I likhet med frågeställaren anser jag att det är viktigt att samtliga patientgrupper, yngre och äldre, får vård efter behov och att utbildningar och fortbildningar ger sjukvården de verktyg som behövs för att alla ska få bästa möjliga vård.

Läkarutbildningen ska, liksom övriga högskoleutbildningar, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen har i flera propositioner (prop. 2004/05:162 och prop. 2008/09:175) redogjort för de styrande principerna gällande examensbeskrivningarna, att de bör vara övergripande och långsiktigt hållbara i den meningen att de inte ska behöva ändras ofta. Förändringar av utbildningens innehåll bör i första hand ske på lärosätenas eget initiativ i dialog med studenter och relevanta avnämare. En sådan decentraliserad ordning underlättar väsentligt för en högskoleutbildning att följa kunskapsutvecklingen.

De mål som idag finns i examensbeskrivning för läkarexamen ska kunna anpassas till nya forskningsresultat och omständigheter utan att regeringen ändrar högskoleförordningen (1993:100). Det är en uppgift för både de lärosäten som utbildar läkare och de som utbildar specialister och fortbildar personal att säkerställa att forskningsresultat kommer patienter till gagn.

Hälso- och sjukvård för tillstånd och sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor behöver förbättras för att säkerställa en jämlik vård. Det ska finnas tydliga vårdkedjor och remissvägar för olika prioriterade tillstånd och sjukdomar. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper om diagnostisering, vård och behandling av dessa till-stånd och sjukdomar ska öka. Kunskap och forskning om kvinnors sjukdomar och tillstånd ska utvecklas och stärkas.

Regeringen har, i mars 2023, gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. I uppdraget ingår att följa upp och utvärdera vården ur ett jämställdhetsperspektiv samt att ta fram relevanta kunskapsstöd och informationsinsatser på området. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

I oktober 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera möjliga förändringar som kan behövas i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Syftet är bland annat att kartlägga befintliga möjligheter till vidareutbildning och analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2025.

Regeringen ingick 2023 en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa som omfattar 1,6 miljarder kronor. Medel får användas för att skapa tydliga vårdkedjor och remissvägar för olika prioriterade tillstånd och sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor. I detta kan ingå att tydliggöra roller, ansvar och processer samt att ta fram lättillgänglig information för flickor och kvinnor om olika sökvägar i vården. Medel får även användas för att utveckla kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonalen om diagnosticering, vård och behandling av tillstånd och sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor.

Stockholm den 8 november 2023

Mats Persson

Skriftlig fråga 2023/24:168 av Lars Mejern Larsson (S) (Besvarad 2023-10-27)

Fråga 2023/24:168 Höjd kunskapsnivå om hormonbehandling vid klimakteriebesvär

av Lars Mejern Larsson (S)

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

Vi vet att hormonbehandling i tid i kan hjälpa mot svettningar, vallningar, sömnstörning, sexuella problem och humörsvängningar, men också verka förebyggande mot benskörhet, ledbesvär och hjärt-kärlsjukdom. En hormonbehandling som rättar till obalansen i könshormonerna är en snabb och effektiv behandling mot klimakteriebesvär. Ändå råder fortfarande restriktivitet vad gäller ordination av bioidentiska hormonbehandlingar.

Ett seglivat resultat av en amerikansk randomiserad studie från 2002 (WHI) verkar leva kvar. I studien kom man fram till att kemiskt förändrat progesteron var orsaken till ökad risk för bröstcancer. Tyvärr verkar den värdefulla kunskapen om det kemiskt framställda progesteronet också ha etsat sig fast som en sanning även för bioidentiskt progesteron. Bioidentiskt progesteron har alltså inte den effekten.

Sverige har legat efter i att arbeta för bättre behandling av klimakterierelaterade besvär. Risken med det är att kvinnor inte känner sig lyssnade på och söker hjälp i andra länder eller – värre – från oseriösa aktörer på internet.

Det är dags att vi höjer kunskapsnivån om klimakterierelaterade besvär bland läkare och gynekologer och om hur dessa besvär kan behandlas effektivt. Det är inte värdigt att låta halva befolkningen härda ut med besvär som kan påverka så mycket att man inte längre fungerar som vanligt i vardagssituationer.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utbildningsminister Mats Persson:

 

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att se till att läkar- och gynekologutbildningarna faktiskt innehåller relevanta och uppdaterade avsnitt om klimakterierelaterade besvär och hur dessa effektivt kan behandlas?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.