Hemtjänstavgiften och kvaliteten i äldreomsorgen
Svar på skriftlig fråga 2015/16:915 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr S2016/01716/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:915 av Cecilia Widegren (M) Hemtjänstavgiften och kvaliteten i äldreomsorgen
Cecilia Widegren har frågat mig vilka ytterligare konkreta nationella åtgärder regeringen och ansvarigt statsråd avser att vidta för att öka kvaliteten i äldreomsorgen?
Förutom satsningar på ökad bemanning och utbildningsinsatser har regeringen stärkt stödet till personer med demenssjukdom, tagit initiativ till fallskadeförebyggande arbete samt till ett nytt investeringsstöd till bostäder för äldre. Därutöver har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen i syfte att genom långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Regeringen har även beslutat om ett tillägg i socialtjänstförordningen som förtydligar vad som gäller beträffande tillgång till personal på särskilda boenden för äldre, Det är ett betydelsefullt steg för att säkerställa en god och säker omsorg för den enskilde. Det är viktigt att dessa insatser nu får verka och jag avser inte att i dagsläget vidta några ytterligare åtgärder.
Flera reformer som bl.a. höjt bostadstillägg, höjning av maxtaxan i äldreomsorgen och sänkt skatt för pensionärer har bidragit till att förbättra pensionärernas villkor 2016. Den sänkta skatten gynnar främst pensionärer med låg pension. Den gruppen betalar inte längre högre skatt än löntagare. Av knappt 2 miljoner personer över 65 år har ca
300 000 äldreomsorg. Den sammanlagda effekten är positiv för ca 95 procent av denna grupp. Av samtliga pensionärer bedöms 100 000 personer få en höjd hemtjänstavgift, givet att kommunen väljer att höja till maxnivån. Knappt 15 000 individer bedöms totalt sett få mindre i plånboken under 2016. Av dessa 15 000 individer är troligtvis en stor andel garantipensionärer. Att KPI – prisnivån i samhället, vilket påverkar garantipensionen – sjunker, bidrar till detta. Av den lilla minoritet garantipensionärer som får lägre disponibel inkomst under 2016 är förändringen i genomsnitt cirka 20 kronor i månaden.
Ett syfte med höjningen är att bidra till finansiering av reformer inom äldreomsorgen.
Stockholm den 22 mars 2016
Åsa Regnér
Skriftlig fråga 2015/16:915 av Cecilia Widegren (M) (Besvarad 2016-03-03)
Fråga 2015/16:915 Hemtjänstavgiften och kvaliteten i äldreomsorgen
av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Regeringens och ansvarigt statsråd Åsa Regnérs besked är tydligt när man säger att man inte är beredd att föreslå en sänkning av de nyligen höjda avgifterna i hemtjänsten. Detta är oroande eftersom över 300 000 pensionärer som har hemtjänst eller bor i särskilt boende berörs av dessa kraftiga höjningar. För exempelvis en ogift garantipensionär blir det ekonomiska utfallet 300 kronor mindre i plånboken i år, och för en ogift snittpensionär handlar det om ungefär 1 200 kronor mindre.
Därtill finns exempel på höjningar för äldre som köper matlådor. I socialdemokratiskt styrda Örebro ligger höjningen på omkring 1 600 kronor per månad. Att kommuner tar ut avgifter på måltider och larm är inte lagstridigt, men samtidigt blir den samlade effekten svår att bära för många äldre som lever under knappa ekonomiska förutsättningar. De går minus på regeringens och Socialdemokraternas förda politik.
I sitt svar på min skriftliga fråga (2015/16:713) om regeringens höjning av hemtjänstavgiften räknar Åsa Regnér upp alla så kallade satsningar som regeringen hävdar att den genomför inom äldreomsorgen samtidigt som den höjer avgifterna inom hemtjänsten. Syftet var helt uppenbart att ge intryck av att sammanlagt tjänar alla äldre på regeringens politik.
I all korthet är det så att av regeringens 7 miljarder kronor var det i verkligheten 60 miljoner kronor som satsades på äldreomsorgen förra året, medan resterande 940 miljoner kronor var omdisponeringar. För år 2018 är det 362 miljoner kronor, medan resterande delar är omdisponeringar, det vill säga inga nya resurser. Detta står att läsa i regeringens vårproposition 2015 s. 143.
Att statsrådet Regnér hävdar något annat i interpellationsdebatter, svar på skriftliga frågor och i debattartiklar gör det inte mer sant. Därtill hävdar statsrådet i samma svar gällande min skriftliga fråga att regeringen inför ett nytt investeringsstöd i syfte att stödja byggandet av fler bostäder för äldre. Stödet uppgår för närvarande till 150 miljoner kronor som ska räcka till alla landets 290 kommuner. Sett i sammanhanget kostade enbart det nya äldreboendet i Hallstahammar med 80 lägenheter omkring 160 miljoner kronor.
Det behövs en nationell samlad strategi för att säkra kvaliteten inom äldreomsorgen rörande exempelvis stärkt kompetensförsörjning, ökad kvalitet, stärkt tillsyn och uppföljning av brister som måste åtgärdas samt ett nationellt måltidslyft för att säkra att alla äldre får äta näringsriktig och vällagad mat.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till regeringen och ansvarigt statsråd Åsa Regnér:
Vilka ytterligare konkreta nationella åtgärder avser regeringen och ansvarigt statsråd att vidta för att öka kvaliteten i äldreomsorgen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.