Till innehåll på sidan

Hedersrelaterat våld och förtryck

Svar på skriftlig fråga 2018/19:716 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


A2019/01129/JÄM

Arbetsmarknadsdepartementet

Jämställdhetsministern samt ministern med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:716 av Markus Wiechel (SD)
Hedersrelaterat våld och förtryck

Markus Wiechel har frågat mig hur jag ställer mig till att Jämställdhetsmyndigheten negligerar en så viktig del som skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck i våra läroplaner, och om jag avser att vidta åtgärder för att detta bättre ska genomsyra bildningen av invånarna.

Jag vill börja med att klarlägga att även om de statliga myndigheterna (med vissa undantag) lyder under regeringen så är myndigheterna fristående. När det gäller remissförfarandet så svarar myndigheterna självständigt utifrån sina expertområden.

Jag vill vara tydlig med att hedersrelaterat våld och förtryck alltid måste bekämpas där det uttrycks, och att våldet och förtrycket aldrig får försvaras eller bortförklaras. För regeringen är det här en oerhört prioriterad fråga, vilket också framgår av regeringsförklaringen som statsministern gav den 21 januari 2019. Därtill pekar en av punkterna i Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, ut att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är prioriterat för de fyra partierna. Där framgår bland annat att kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck ska öka, och att arbetet mot heder ska öka i skolorna. I vårändringsbudgeten som riksdagen inom kort fattar beslut om görs också ekonomiska satsningar på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Jämställdhetsmyndigheten har sedan inrättandet haft i uppgift att arbeta med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen. Delmålet om att mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, ska upphöra är en stor och viktig del av myndighetens verksamhet. Myndigheten ska främja utvecklingen av förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck samt synliggöra och motverka hedersrelaterat våld och förtryck med inriktning på nationell kunskapsutveckling och strategiska övergripande frågor. Utöver grunduppdraget har myndigheten en rad särskilda uppdrag som syftar till att motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten ska bl.a. sammanställa, sprida och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete med unga män och pojkar i hederskontext. Myndigheten har också i uppdrag att inventera effektiva arbetssätt för attitydförändring och beteendeförändring gällande könsstympning av flickor och kvinnor och sprida dessa till relevanta aktörer. Dessutom har myndigheten i uppdrag att följa upp regeringens nationella strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, där arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är ett prioriterat område.

Regeringen har också gett flera andra myndigheter uppdrag i syfte att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, t.ex. har Länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor. Dessutom har alla 21 länsstyrelser regionala uppdrag rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget till länsstyrelserna ska bl.a. resultera i förbättrade insatser till enskilda barn och vuxna med stöd av sektorsövergripande regionala strategier och handlingsplaner. Länsstyrelserna ska också främja samverkan mellan kommuner, landsting, regionala myndigheter och det civila samhället i frågorna. På några platser i landet ska Länsstyrelserna stödja utvecklingen av resurscentra för våldsutsatta.

Kriminalvården har i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva återfallsförebyggande arbete för personer dömda för hedersrelaterade brott. Linköpings universitet har i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning för landets barnahusverksamheter. Inom ramen för uppdraget ska Linköpings universitet även samla in och sprida erfarenheter från barnahusverksamheternas utredningsarbete av hedersrelaterad brottslighet.

Stockholm den 12 juni 2019


Åsa Lindhagen

Skriftlig fråga 2018/19:716 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2019-06-05)

Fråga 2018/19:716 Hedersrelaterat våld och förtryck

av Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

 

Skolverket har på regeringens uppdrag föreslagit förtydliganden i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen, för att bättre stödja skolformernas utbildning och undervisning inom kunskapsområdet sex och samlevnad.

I uppdraget har Skolverket särskilt beaktat att frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi omfattas av sex- och samlevnadsundervisningen. Jämställdhetsmyndigheten har därför inkommit med ett remissvar på förslag till ändringar i dessa läroplaner. 

Jämställdhetsmyndigheten skriver i sitt remissvar att man ”ser positivt på att hänvisning till FN:s barnkonvention görs i läroplanerna, inklusive skrivningen att eleverna ska få kännedom om sina rättigheter, liksom på tillägget under 2.1 respektive 2.2 Normer och värden samt deras kroppsliga och personliga integritet”.

Något förvånande önskar Jämställdhetsmyndigheten dock att begreppet hedersrelaterat våld och förtryck inte ska användas i läroplanstexterna. Någon konkret anledning till detta ställningstagande har inte framkommit.

Det finns av naturliga skäl olika åsikter om Jämställdhetsmyndighetens vara eller icke vara, där undertecknad tillhör den kategori av politiker som anser att myndigheten av flera skäl borde läggas ned helt. Av den anledningen är också förväntningarna på att myndigheten levererar höga, då den bör visa prov på att faktiskt kunna verka för en positiv samhällsutveckling.

Hedersrelaterat våld och förtryck är tyvärr något som vi sett alltmer av i Sverige i takt med att fler invånare har en bakgrund i kulturer där detta är vanligt förekommande och tyvärr i många fall även accepterat. Den här typen av förtryck handlar i grund och botten om att enskilda individers rättigheter och intressen anses vara underordnade familjens, varför det legitimeras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:

 

Hur ställer sig statsrådet till att Jämställdhetsmyndigheten negligerar en så viktig del som skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck i våra läroplaner, och avser hon att vidta åtgärder för att detta bättre ska genomsyra bildningen av invånarna?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.