Grundprinciperna för svenskt bistånd
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1684 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet
Statsrådet Eriksson
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1684 av Björn Söder (SD) Grundprinciperna för svenskt bistånd
Björn Söder har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att svensk biståndspolitik ska vila på samma grundprinciper oavsett mottagarland.
Sveriges internationella bistånd baseras på den inriktning som presenteras i regeringens policyramverk för Sveriges internationella utvecklingssamarbete och humanitära bistånd (skr. 2016/2017:60). Denna inriktning gäller var än svenskt bistånd bedrivs; i vart och ett av våra samarbetsländer.
Vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i ett av våra samarbetsländer är utgångspunkten att stödet till staten ska minska. Det är viktigt att fortsätta stödja de krafter som bedöms ha viljan och förmågan att bidra till ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Sverige fortsätter att stå upp för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna, särskilt när de utmanas. Denna utgångspunkt är likaså gällande i relation till vart och ett av våra samarbetsländer.
Samma värderingar och kriterier gäller för alla de länder vi samarbetar med och/eller har bistånd till. Men situationen skiljer sig radikalt mellan länderna och det avgör naturligtvis hur vi kan agera i varje enskilt land. Tillsammans med de riktlinjer och principer vi arbetar utifrån måste man också förstå hur biståndet verkar i sin kontext. Gällande Palestina befinner sig det palestinska folket i en oerhört svår situation där konflikten har skapat ett näst intill permanent tillstånd av utanförskap och arbetslöshet. Vår utgångspunkt är att vi vill medverka till en tvåstatslösning och där är vi inte helt och fullt ännu. Den negativa utveckling som skett inom demokratiområdet påverkar möjligheterna för biståndet och den inriktning vi valt. I den nya strategi som regeringen antagit skärper vi också kraven på ansvarstagande och demokratiska val i Palestina. Vi ger inte heller något budgetstöd till den Palestinska myndigheten.
Det är inte som Björn Söder påstår och som vi har påtalat ett oräkneligt antal gånger; att svenskt bistånd går till palestinska terrorister. Vårt stöd går till både palestinska och israeliska aktörer som vill verka för fred och hållbar utveckling. Svenskt bistånd finns där för att både verka för en positiv utveckling, men också upprätthålla och möta basala behov. Men även om vi vid många tillfällen tydligt har förklarat detta upprepar Björn Söder och Sverigedemokraterna samma felaktigheter. Det är olyckligt och underminerar förtroendet för det viktiga arbete vi behöver stötta i regionen.
När det gäller biståndet till Kambodja så befinner sig landet i en helt annan situation med en nutidshistoria som är förfärande med en regim som, trots dessa erfarenheter, under lång tid valt att ta tydliga steg bort från demokrati, pluralism och yttrandefrihet. I det fallet ökar vi nu insatserna för att motverka den negativa utvecklingen inom demokratiområdet, men avvecklar samtidigt ett bredare samarbete vad gäller det övriga biståndet. Det finns därför både likheter och stora skillnader mellan dessa båda länder och varje strategi regeringen antar måste utgå från den unika situationen och de möjligheter och utmaningar som finns just där.
Stockholm den 10 juli 2020
Peter Eriksson
Skriftlig fråga 2019/20:1684 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2020-06-26)
Fråga 2019/20:1684 Grundprinciperna för svenskt bistånd
av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
I en skriftlig fråga (2019/20:1598) till biståndsministern undrade jag om han avser att strypa biståndet till Palestina på samma grunder som biståndet strypts till Kambodja.
Anledningen till att man stryper biståndet till Kambodja är, enligt statsrådet, att ”det är svårt att jobba brett med bistånd i ett land där intresset är så svagt för demokrati och mänskliga rättigheter”. Statsrådet menar vidare att demokratin och rättssamhället utvecklas i fel riktning i Kambodja, och lyfter fram bristen på en oberoende press och hur politisk opposition stoppas.
Jag satte detta i relation till Sveriges bistånd till Palestina. Enligt brittiska The Economist demokratiindex hamnar Kambodja och den palestinska myndigheten nämligen på samma nivå när det gäller bristen på demokrati. Båda beskrivs som auktoritära med stora och allvarliga problem med mänskliga rättigheter. Enligt The Economist har demokratibristerna dessutom ökat mer i de palestinska områdena än i Kambodja det senaste året.
I stället för att kommentera de allvarliga problem som den palestinska myndigheten åsamkar både sitt eget folk och sin omgivning väljer statsrådet att i svaret trycka på att det är Israel som är problemet för palestinierna.
Statsrådet skriver att ”svenskt bistånd bidrar till att ge människor i Palestina en dräglig tillvaro och en framtidstro trots att de lever i denna utsatta miljö med bland mycket annat fortsatt demoleringar av palestinska byggnader och palestinsk infrastruktur” och att ”den pågående israeliska ockupationen utgör det största hindret för utveckling och statsbyggande i Palestina, något som inte minst Världsbanken anför. Ockupationen försvårar bl.a. ansvarsutkrävandet, och den fortsatta bosättningsexpansionen underminerar tvåstatslösningen. Ett israeliskt beslut att unilateralt annektera delar av Västbanken skulle ytterligare kraftigt undergräva möjligheterna för en tvåstatslösning”.
Statsrådet väljer igen, som så många gånger förr, att vända blicken från hur den palestinska myndigheten med indirekta medel från svenskt bistånd finansierar löner till terrorister, uppviglar till våld och sprider grov antisemitism. Likaså alla de kränkningar mot mänskliga rättigheter som sker mot såväl det egna folket som israeler.
Statsrådet trollar åter bort dessa allvarliga saker med den vanliga slogan att ”Sverige, liksom övriga EU, har varit, och kommer givetvis fortsatt vara tydlig i sitt budskap om behovet av demokratiska reformer och respekt för mänskliga rättigheter i Palestina”. Statsrådet tycks tro att samtal tillsammans med fortsatt finansiering av Palestina kommer att leda till att myndigheten upphör med att kränka mänskliga rättigheter, slutar att finansiera terrorister och stoppar spridandet av antisemistim.
Ändå fortsätter detta att ske, och den svenska regeringen fortsätter att år efter år pumpa in hundratals miljoner svenska skattekronor till Palestina. I stället för att som andra länder frysa biståndet till Palestina har Sveriges socialistiska regering sagt att man är beredd att öka volymen för det palestinska biståndet från 1,5 miljard kronor över en femårsperiod, upp till 2 miljarder kronor.
Det är uppseendeväckande att regeringen kör med olika måttstockar när det gäller biståndet, vilket förmodligen beror på att biståndet till Palestina synnerligen är ideologiskt motiverat från den svenska regeringen, som gjort sig känd i omvärlden för sin antiisraeliska politik.
Statsrådet skriver nämligen i sitt svar att anledningen till att biståndet till Kambodja upphör är att regeringen väljer ”att inrikta utvecklingssamarbetet för att bättre kunna stödja en förändring när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati- och rättsstatens principer i landet. Sverige ska i än högre grad än hittills stödja civilsamhället, demokratins röstbärare och andra förändringsaktörer i landet. I övrigt avvecklas det bilaterala biståndet. Skälet är att grundförutsättningarna för demokrati och MR kraftigt har underminerats och försämrats under senare år. Den Kambodjanska regimen visar inget intresse för att vända utvecklingen i en mer positiv riktning”.
Men detta gäller ju mer än väl även Palestina och den palestinska myndigheten.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Kommer statsrådet att vidta några åtgärder för att svensk biståndspolitik ska vila på samma grundprinciper oavsett mottagarland?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.