Funktionsnedsattas ställning på arbetsmarknaden i en begynnande lågkonjunktur
Svar på skriftlig fråga 2023/24:437 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:437 av Patrik Lundqvist (S) Funktionsnedsattas ställning på arbetsmarknaden i en begynnande lågkonjunktur
Patrik Lundqvist har frågat mig om vad jag och regeringen gör för att minska effekten av den ekonomiska nedgången för de funktionsnedsatta, och hur jag och regeringen planerar för att säkerställa att de som ändå blir arbetslösa inte i högre utsträckning än andra hamnar i långtidsarbetslöshet.
Läget på arbetsmarknaden har försämrats under hösten 2023 och arbetslösheten bedöms fortsätta öka under 2024. Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är överrepresenterade bland personer som fastnar i långtidsarbetslöshet. Att åstadkomma bättre förutsättningar för dessa individer är därför en viktig del av en mer effektiv arbetsmarknadspolitik.
För att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning behövs arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Arbetsförmedlingen är en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning såsom lönebidrag och stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS).
Även Samhall fyller en viktig funktion. För att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för Samhalls verksamhet föreslår regeringen en höjning av den statliga merkostnadsersättningen till Samhall i budgetpropositionen för 2024. Regeringen avser också att göra en grundlig översyn av Samhall, exempelvis i form av en utredning. Det beräknas även finnas ett utrymme att öka stödet för SIUS.
För att få ned arbetslösheten och ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete eller utbildning krävs också ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete. I regleringsbrevet för 2024 ges Arbetsförmedlingen bland annat i uppdrag att förstärka stödet för att effektivt sammanföra arbetslösa med de arbetsgivare som söker arbetskraft. Ytterligare en faktor som är viktig för att lyckas förhindra och bryta långtidsarbetslösheten bland individer med funktionsnedsättning är just tidig identifiering av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Därför ger regeringen också Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att väsentligt korta den tid det i genomsnitt tar att identifiera och registrera en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och redovisa vidtagna åtgärder.
Icke-diskriminering är av yttersta vikt och diskriminering i arbetslivet är enligt diskrimineringslagen (2008:567) förbjuden och omfattar bland annat funktionsnedsättning. Diskrimineringslagen ställer även krav på att alla arbetsgivare ska arbeta förbyggande och främjande för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett bland annat funktionsnedsättning. Regeringen har tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté som fått i uppdrag att bland annat utreda om regeringsformens bestämmelser om enskildas grundläggande fri- och rättigheter ska kompletteras och ett generellt skydd mot diskriminering läggas till i grundlagen.
Alla som kan arbeta ska göra det. Möjligheten till arbete är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att bryta utanförskap och stärka välfärden. Jag fortsätter att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens viktiga arbete för personer med funktionsnedsättning.
Stockholm den 4 januari 2024
Johan Pehrson
Skriftlig fråga 2023/24:437 av Patrik Lundqvist (S) (Besvarad 2023-12-21)
Fråga 2023/24:437 Funktionsnedsattas ställning på arbetsmarknaden i en begynnande lågkonjunktur
av Patrik Lundqvist (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Människor med funktionsnedsättningar har i allmänhet en svagare förankring på arbetsmarknaden. De har oftare deltider och utsätts oftare för diskriminering, och färre har sysselsättning än i befolkningen i stort. Dessutom arbetar de mer sällan i högre befattningar med högre krav på utbildning eller annan kompentens.
Det här är ingen nyhet så klart, och vi vet också att samma beskrivning kan göras för dem som i högre utsträckning än snittet riskerar att bli arbetslösa när konjunkturen viker och arbetslösheten ökar.
Historiskt sett har det också funnits en viss koppling mellan just funktionshinder och ökad risk för att bli arbetslös. De har i snitt en längre väg tillbaka till arbete när de hamnar i arbetslöshet.
Det innebär såklart högre kostnader för samhället i förlängningen utöver de individuella kostnader och problem det medför för alla att bli arbetslösa. Därför är det för både samhället och individen viktigt att vi gör vad vi kan för att den här gruppen inte ska drabbas extra hårt av lågkonjunktur och svag ekonomisk utveckling.
Enligt SCB har ungefär 420 000 människor mellan 16 och 64 år en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga, och av dem är 44 procent sysselsatta. Det kan jämföras med drygt 80 procent i den övriga befolkningen.
Den här gruppen är alltså redan utsatt och riskerar nu, om konjunkturen fortsätter vika och gå mot högre arbetslöset, att drabbas hårdare än övriga befolkningen.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Vad gör ministern och regeringen för att minska effekten av den ekonomiska nedgången för de funktionsnedsatta, och hur planerar ministern och regeringen för att säkerställa att de som ändå blir arbetslösa inte i högre utsträckning än andra hamnar i långtidsarbetslöshet?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.