Försvarsministerns bedömning av NBT-avtalet
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1843 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr Fö2017/01147/SI | ||
Försvarsdepartementet |
Försvarsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1843 av Hans Wallmark (M) Försvarsministerns bedömning av NBT-avtalet
Hans Wallmark har frågat mig vilken bedömning jag gör av hur ett svenskt ratificerande av NBT-avtalet skulle påverka Sveriges existerande försvarssamarbeten med Natoländer samt Sveriges framtida möjligheter att bli Natomedlem.
I linje med Sveriges etablerade aktiva nedrustningspolitik valde regeringen att delta i de förhandlingar som inleddes i FN i mars i år om en konvention som syftar till att förbjuda kärnvapen. Ett viktigt ingångsvärde för regeringen var att en svensk anslutning till konventionen inte skulle påverka våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med andra länder och organisationer.
Förhandlingarna avslutades den 7 juli och nu föreligger en konventionstext som fick stöd av 122 av de deltagande 124 staterna i förhandlingen. Innan ett undertecknande kan bli aktuellt måste en utredning genomföras, bland annat av dess juridiska räckvidd, konsekvenser för försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten samt konsekvenser för export och import av försvarsmateriel och för forsknings- och teknologiutbyte.
Ett eventuellt beslut att i ett senare skede ratificera avtalet förutsätter riksdagens godkännande.
Stockholm den 8 september 2017
Peter Hultqvist
Skriftlig fråga 2016/17:1843 av Hans Wallmark (M) (Besvarad 2017-08-24)
Fråga 2016/17:1843 Försvarsministerns bedömning av NBT-avtalet
av Hans Wallmark (M)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Den svenska regeringen driver frågan att Sverige ska ratificera det avtal (NBT) om förbud mot kärnvapen som 122 stater inom FN ställde sig bakom den 7 juli 2017. Huruvida Sverige ska ratificera avtalet är något som Sveriges riksdag ytterst kommer att besluta om.
Problemet med avtalet är att inga av de stater som i dag har kärnvapen står bakom avtalet, och dessutom inga Natoländer. Därmed har avtalet en mycket liten chans att lyckas med föresatsen att bidra till reell kärnvapennedrustning. I och med att avtalet är så pass luddigt till sin utformning riskerar det även att undergräva det redan existerande icke-springningsavtalet, NPT.
Anledningen till att Natos medlemsstater valt att stå utanför avtalet är att det riskerar att bara påverka västliga demokratier med kärnvapen. De auktoritära stater som har eller utvecklar kärnvapen kommer inte att bry sig om moraliska uppmaningar om nedrustning. Där finns heller inga fungerande civilsamhällen som har möjlighet att driva frågan. Avtalet utgör därmed ett hot mot västs förmåga att garantera säkerheten i till exempel Europa och Ostasien.
Om regeringen fortsätter att driva frågan om att ratificera NBT-avtalet riskerar vi därmed våra framtida möjligheter att bli medlem i Nato men även de existerande samarbeten vi har med enskilda Natoländer, som USA. Försvarsmakten var så sent som i våras väldigt tydlig med hur viktigt det är för vår säkerhet att kunna tillhöra samarbeten som Nato som grundar sig i ett avtal med gemensamma försvarsförpliktelser. Försvarsminister Peter Hultqvist pekar ofta på betydelsen av de bilaterala avtal vi har på försvars- och säkerhetsområdet med Natoländer, och främst med USA.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilken bedömning gör försvarsministern av hur ett svenskt ratificerande av NBT-avtalet skulle påverka Sveriges existerande försvarssamarbeten med Natoländer samt Sveriges framtida möjligheter att bli Natomedlem?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.