Fördelning av biståndsmedel till regimnära organisationer

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1561 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1561 av Birgitta Olsson (L) Fördelning av biståndsmedel till regimnära organisationer

Birgitta Olsson har frågat mig på vilket sätt Sverige ska förhindra att svenska biståndsmedel tilldelas regimnära organisationer i Syrien, och hur detta kan kontrolleras.

Sverige har ett stort engagemang i Syrien, både politiskt för att få till stånd en varaktig fred, humanitärt för att bistå de miljontals civila syrier som är i akut behov av nödhjälp för att överleva, samt genom utvecklingssamarbete som syftar till att bistå människor på flykt och samhällen i Syriens grannländer som har mottagit stora grupper som flytt från Syrien. Det slås tydligt fast i Syrienkrisstrategin att Sveriges utvecklingssamarbete inte ska användas för politiska syften och att vi inte ska samarbeta med Assadregimen.

Det humanitära biståndet utgår dock från delvis andra bevekelsegrunder än utvecklingssamarbetet och styrs av ett antal principer. Först och främst ska det humanitära biståndet vara neutralt. Detta innebär att humanitärt bistånd ska ges till den med störst behov, utan hänsyn till vilken politisk, religiös, etnisk eller annan tillhörighet personen kan tänkas ha. För det andra styrs det humanitära biståndet av det humanitära imperativet, som innebär att det är en moralisk skyldighet att ge nödhjälp, och en rättighet att motta det. Detta är principer som Sverige varit med att ta fram och som denna och många tidigare svenska regeringar värnat om – hemma och internationellt.

I praktiken innebär detta att Sveriges humanitära samarbetspartners, till skillnad från våra politiska, har i uppdrag att arbeta med alla parter i en konflikt i strävan att nå ut med nödhjälp till så många civila som möjligt. Detta inkluderar av nödvändighet samröre med den part som innehar den styrande makten i landet, och utan vars godkännande FN inte kan arbeta.

I Syrien kräver regimen att FN arbetar med någon av ett antal auktoriserade motparter i implementeringen av biståndet. Detta är långt ifrån önskvärt, men heller inte ovanligt. Sverige välkomnar att FN:s rutiner granskas – i Syrien liksom på andra platser. FN:s unika tillträde till konflikhärdar ställer krav på transparens och beredskap att stå upp för de avvägningar som görs i arbetet. Det är avgörande att FN:s agerande säkerställer att organisationen uppfattas som neutral av de berörda parterna. Detta innebär att FN måste göra noggranna överväganden och fatta svåra beslut. I fallet Syrien råder inget tvivel om att regimen har ett särskilt ansvar för den humanitära situationen i landet och civilbefolkningens lidande. Detta är en verklighet som FN måste ta i beaktande när beslut fattas. Vi kommer i närtid att diskutera FN:s förutsättningar att arbeta i Assadregimens Syrien med FN:s kontor för humanitär samordning (OCHA).

Det är också viktigt att poängtera att FN även arbetar med de grupper som befinner sig i områden bortom regimens kontroll. Genom såväl gränsöverskridande nödleveranser som luftlandsatt bistånd har FN nått miljontals nödställda civila som befinner sig i områden som inte kontrolleras av regimen.

Genom Sveriges och andras humanitära bistånd till FN i Syrien nås 5,7 miljoner nödställda människor med livsmedelsbistånd varje månad. Otaliga liv har räddats, barns framtid har säkrats.

Slutligen är det viktigt att poängtera att den enda vägen framåt är en politisk lösning på konflikten. Kriget måste upphöra för att det syriska folkets oerhörda lidande får ett slut och Syrien kan börja återbyggas.

Stockholm den 14 september 2016

Isabella Lövin