FN-biståndet i norra Irak

Svar på skriftlig fråga 1997/98:1090 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:1090 om FN-biståndet i norra Irak

Statsrådet Pierre Schori

den 30 september

Marianne Andersson har frågat mig vad regeringen avser göra för att förbättra inriktningen på FN-biståndet i norra Irak.

Säkerhetsrådet har beslutat om humanitära undantag från de ekonomiska sanktioner som inrättats för att få bukt med Iraks mycket farliga massförstörelsevapen. Resolution 986 gör det möjligt att använda intäkter från irakisk oljeexport för import av livsmedel och andra basförnödenheter för de mest behövande i hela landet ("Oil-for-food"- mekanismen). FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) ansvarar för distributionen av livsmedel till norra Irak. I augusti i år beräknade FN att livsmedel och andra humanitära basvaror för ett värde av drygt 260 miljoner US dollar hade nått befolkningen i den norra delen av Irak. Dessa livsmedel fördelas enligt en behovsnyckel som överenskommits mellan FN och myndigheterna i norra Irak. "Oil-for-food"-mekanismen har haft en positiv inverkan på livsmedelsförsörjningen i norra Irak. Befolkningen i norr lider därför inte lika stor brist på mat och medicin nu som före mekanismens införande.

Sverige har verkat aktivt i säkerhetsrådet för att förbättra och effektivisera den s.k. "Oil-for-food"-mekanismen. På förslag från bl.a. Sverige beslöt rådet i februari i år att mer än fördubbla volymen av oljeexporten. Irak har nu möjlighet att sälja olja för 5,2 miljarder - mot tidigare 2 miljarder - US dollar per halvår i utbyte mot humanitära varor. För att möjliggöra ökad irakisk oljeexport har säkerhetsrådet också, efter aktivt svenskt agerande, beslutat tillåta import av reservdelar till Iraks oljeindustri.

FN:s humanitära undantag syftar bl.a. till att förse den irakiska befolkningen med livsmedel. Denna tillförsel av livsmedel utifrån har till viss del hämmat den interna handeln mellan olika produktionsområden i Irak. Detta förtar dock inte den positiva effekt som "Oil-for-food"-mekanismen medför. Problemen har diskuterats på plats med FN och andra berörda under ett humanitärt besök i landet av en svensk UD-delegation i maj i år. Frågan var även ämnet för en konferens med EU:s medlemsländer, FN och enskilda organisationer vid en konferens i London i april.

Sverige är en av de främsta givarländerna av humanitärt bistånd till Irak. Inte minst av ovanstående skäl har Sverige ändrat inriktning på sitt humanitära bistånd. Vi ger inte längre livsmedelsbistånd utan inriktar biståndet på återuppbyggnadsinsatser. Totalt har i år drygt 50 miljoner kronor lämnats för humanitära insatser i Irak genom FN och enskilda organisationer. För minröjning har 26 miljoner kronor lämnats till Mines Advisory Group (MAG). Detta stöd kommer på sikt att påverka jordbrukssituationen genom att mark i norra Irak görs brukbar igen.

Vårt stora stöd till den svenska organisationen Qandil på 14 miljoner kronor innefattar återuppbyggnad av byar, skolor, kliniker, vatten och sanitet. Dessa insatser underlättar för befolkningen i norra Irak att återgå till ett normalt liv. Vidare har sammanlagt 10 miljoner kronor lämnats till Röda korset (Federationen och Internationella kommittén) för ortopedkliniker för minoffer, utväxling av fångar, mediciner, m.m. Denna månad har ett stöd om 10 miljoner kronor utgått till Unicef för humanitära insatser till förmån för kvinnor och barn i södra och centrala Irak.