Till innehåll på sidan

Fällfångst av lodjur

Svar på skriftlig fråga 2008/09:835 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Händelser

Inlämnad
2009-04-08
Anmäld
2009-04-08
Besvarad
2009-04-16
Svar anmält
2009-04-16

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 april

Svar på fråga

2008/09:835 Fällfångst av lodjur

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Helena Leander har frågat mig om jag avser att verka för ett förbud mot jakt på lodjur genom fällfångst.

Fångstredskap såsom fällor måste vara av godkänd typ för att få användas vid jakt. Det är Naturvårdsverket som efter samråd med Statens jordbruksverk prövar frågor om godkännande av fångstredskap. De så kallade tunnelfällor, som byggs av rundvirke, godkändes 1985 då det inte var aktuellt med lodjursjakt. Det har nu visat sig att fångade lodjur kan få grepp om rundvirket med munnen och att skador därmed kan uppstå på det fångade djuret. Naturvårdsverket kommer därför att förbjuda att tunnelfällor för lodjursjakt utförs av rundvirke. Djur som fångats i fälla när arten är fredad ska omedelbart återges friheten.

Genom Naturvårdsverkets åtgärder för att förhindra att fällfångade lodjur ska skadas ser jag ingen anledning att verka för ett generellt förbud mot fällfångst av lodjur.

Skriftlig fråga 2008/09:835 av Leander, Helena (mp) (korrekturläst 2009-04-08)

den 8 april

Fråga

2008/09:835 Fällfångst av lodjur

av Helena Leander (mp)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Mars månad är nu över och därmed årets jaktsäsong på lodjur. De flesta lodjur som dödas skjuts, men en del fångas också i fälla. Fällfångsten sker i så kallade tunnelfällor med tramp- eller snubbeltrådsutlösning. Dessa tunnelfällor används också i stor omfattning även för räv och grävling och är då tillåtna under totalt sju månader på året.

Utlösningsmekanismen gör att fälltypen inte selektivt fångar bara räv och grävling, utan det finns åtskilliga exempel på andra djur, såväl tamdjur som lodjur och fåglar, som fångas i dessa fällor. Det finns således en stor risk för att lodjur fångas under icke tillåten jakttid och frisläpps skadade, men också risk för illegalt dödande i samband med detta.

Fällfångst av lodjur var under ett par år förbjudet utanför renbetesområdet beroende på bland annat konstaterade skador, men tilläts igen från 2008 under förutsättning att fällorna invändigt skulle vara släta så att lodjuren inte kunde skadas. Trots detta uppvisade samtliga i fjol fällfångade lodjur träflisor i magsäcken efter att de försökt tugga sig ur fällorna. En fjärdedel av de fångade lodjuren hade även tandskador som bekräftar detta.

Då de skador som dokumenterats visar att lodjuren även med den nya fälltypen utsätts för stress och skador vill jag fråga jordbruksministern följande:

Avser jordbruksministern att verka för ett förbud för jakt på lodjur genom fällfångst?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.