Till innehåll på sidan

Examenskrav kring nationella minoritetsfrågor

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1320 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


U2018/02328/UH

Utbildningsdepartementet

Ministe

r

n för högre utbildning och forskning

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1320 av Eva Lohman (M)
Examenskrav kring nationella minoritetsfrågor

Eva Lohman har frågat mig hur jag ställer mig till att examenskrav kring nationella minoritetsfrågor bör ingå som en del av läkarutbildningen.

I propositionen Ny värld - ny högskola (prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06:160) gjorde regeringen bedömningen att alla examensbeskrivningar bör följa en gemensam struktur. Det innebär bl.a. att examensbeskrivningarna bör vara kortfattade och koncentrerade till det väsentliga och att de bör vara långsiktigt hållbara i den meningen att de inte ska behöva ändras ofta.

I examensbeskrivningarna för hälso- och sjukvårdsutbildningar i högskolan finns mål som bl.a. rör mänskliga rättigheter. Exempelvis ska studenten för läkarexamen visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. Lärosätena ansvarar för att dessa mål implementeras i utbildningsplaner på ett ändamålsenligt sätt. Även arbetsgivarna har ett ansvar för att se till att läkare och annan sjukvårdspersonal kan möta personer med olika bakgrunder, inklusive de nationella minoriteterna, på ett bra sätt. Detta ska särskilt ses i ljuset av det allmännas skyldighet att främja de nationella minoriteternas språk och kultur enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen (2009:600).

I betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) lämnas de förslag som nämns i den skriftliga frågan. Betänkandet bereds fortsatt inom Regeringskansliet. I regeringens proposition En stärkt minoritetspolitik (prop. 2017/18:199) anförs att de nationella minoriteternas rättigheter är en integrerad del av det internationella ramverket till skydd för mänskliga rättigheter.

I betänkandet För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) föreslås en ny läkarutbildning. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet och Utbildningsdepartementet avser att remittera ett förslag till en reviderad examensbeskrivning för en sexårig utbildning till läkarexamen i närtid.

Vidare har Universitets- och högskolerådet i uppdrag att följa upp, analysera och redovisa sina internt och externt riktade insatser utifrån minoritetspolitikens mål. Uppdragen ska redovisas till Länsstyrelsen i Stockholms län och till Sametinget och arbetet med dessa frågor ska självklart följas upp.

Efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter ska säkerställas. För mig och för regeringen är det oerhört viktigt att alla medborgare får ett kompetent bemötande inom hälso- och sjukvården och att den vård som erbjuds är jämlik, jämställd och likvärdig, oavsett vem som ska ta del av den. Regeringen har därför beslutat om mål för hälso- och sjukvården. Dessa mål innebär bland annat att vården ska ges med hänsyn till den enskilda patientens behov.

Stockholm den 29 maj 2018

Helene Hellmark Knutsson

Skriftlig fråga 2017/18:1320 av Eva Lohman (M) (Besvarad 2018-05-18)

Fråga 2017/18:1320 Examenskrav kring nationella minoritetsfrågor

av Eva Lohman (M)

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

I Minoritetsutredningen föreslås att kunskap om minoriteternas historia, kultur och hälsa bör finnas som examenskrav även på läkarutbildningen utöver socionomutbildningen.

Många äldre som tillhör en nationell minoritet har blivit utsatta för upprepade kränkningar under sin uppväxt. Det har bland annat handlar om steriliseringar, skallmätningar, språkbyte med mera. Många har dessutom levt med trauman från finska krigen, trauman som yttrar sig på olika sätt på äldre dagar. Bemötandet av dessa personer kräver särskilda kunskaper. I Finland är det naturligt för en läkare att fråga en äldre som söker vård om vårdtagaren har varit till exempel krigsbarn och ge vård och råd utifrån den kunskapen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:

 

Hur ställer sig statsrådet till att examenskrav kring nationella minoritetsfrågor bör ingå som en del av läkarutbildningen?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.