EKN:s landpolicyer
Svar på skriftlig fråga 2023/24:668 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:668 EKN:s landpolicyer
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på fråga 2023/24:668 av Björn Söder (SD) EKN:s landpolicyer
Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att EKN ska ha tillräckliga resurser för att kunna uppdatera sina landpolicyer mer frekvent. Söder anför att EKN:s senaste landpolicy för Uzbekistan är från den 7 mars 2019, trots att mycket har hänt i landet och många reformer genomförts.
EKN är en myndighet med regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering, genom att försäkra företag och banker mot risken att inte få betalt. För att genomföra uppdraget följer EKN utvecklingen i världens länder och bedömer risken för betalningssvårigheter. Sådana bedömningar görs kontinuerligt samt i årliga regiongenomgångar i samverkan med övriga OECD-länder. Bedömningarna sammanfattas i en landpolicy, som anger landriskklass från 0 till 7, där en lägre siffra innebär en bättre kreditvärdighet för landet. Landpolicyn hålls alltid uppdaterad på EKN:s hemsida.
Vid den senaste landgenomgången i OECD, i januari i år, fastslogs att Uzbekistan ligger kvar i landriskklass 5, där de legat sedan den 7 februari 2019. Bedömningen som gjordes var att det inte fanns anledning att ändra något i landpolicyn. OECD:s klassificering ligger till grund för att fastställa den lägsta tillåtna premien för garantigivningen för varje land. Sverige kan inte på egen hand ge landet en bättre landriskklass.
Stockholm den 6 mars 2024
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2023/24:668 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2024-02-28)
Fråga 2023/24:668 EKN:s landpolicyer
av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Exportkreditnämnden (EKN) är en myndighet med regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering, genom att försäkra företag och banker mot risken att inte få betalt. EKN följer utvecklingen i världens länder och bedömer risken för betalningssvårigheter. Bedömningen sammanfattas i en landpolicy där myndigheten anger landriskklass från 0 till 7. Ju lägre siffra, desto bättre kreditvärdighet har landet. Bedömningen görs kontinuerligt samt i årliga regiongenomgångar i samverkan med övriga OECD-länder.
De centralasiatiska länderna med Uzbekistan och Kazakstan i spetsen försöker nu alltmer distansera sig från Ryssland. Det varit tydligt på senare tid genom olika signaler. Samtidigt behöver länderna stöd från andra regioner i sin frigörelse. Ett sådant stöd är bland annat utländska investeringar. Kina är just nu väldigt aktivt på den fronten, och det borde ligga i EU:s intresse att möta detta genom europeiska investeringar i regionen.
Uzbekistan har sedan några år tillbaka en ny politisk ledning av landet som genomfört många olika politiska reformer, och man har en stark vilja att knyta närmare band med Europa. Samtidigt har landet stora naturresurser, bland annat mineraler, som kan vara intressanta för europeiska företag, inklusive svenska.
Uzbekistan har en stor gruvnäring och stora fyndigheter av mineraler som till exempel guld, koppar och uran. Det finns även stora naturgastillgångar. Landet exporterar i dag organiska och oorganiska kemikalier, gödningsmedel, plast, järn och stål samt koppartråd men även livsmedel, textilier och skor.
Uzbekistan utgör ett land som borde kunna vara mycket intressant ur svenskt perspektiv och för svenska företag. I ljuset av de satsningar som görs på bland annat batteritillverkning i Sverige skulle resurser från Uzbekistan kunna vara intressanta. Men när gamla rapporter inte uppdateras kan det givetvis försvåra sådana investeringar.
För att få svenska företag att investera och etablera sig i landet krävs det dock att företagen känner att det inte innebär höga risker. EKN:s landpolicyer är därför betydelsefulla när företag funderar på investeringar och etableringar.
EKN:s landpolicy för Uzbekistan har inte uppdaterats på fem år. Den senaste är från den 7 mars 2019. Detta trots att mycket har hänt i landet och många reformer genomförts. När företrädare för Uzbekistan lyft frågan med EKN om varför landpolicyn inte uppdateras oftare – i likhet med andra rapporter, som uppdateras vartannat år – har svaret från EKN varit att man inte har tillräckliga resurser.
Statsrådet är i egenskap av bistånds- och utrikeshandelsminister ansvarig för EKN i regeringen, och därför vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att EKN ska ha tillräckliga resurser för att kunna uppdatera sina landpolicyer mer frekvent så att de är mer tillförlitliga i fråga om situationen i de olika länderna?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.