Det svenska klimatbiståndet
Svar på skriftlig fråga 2023/24:466 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:466 av Linnéa Wickman (S)
Det svenska klimatbiståndet
Linnéa Wickman har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till att Sverige utökar klimatbiståndet genom att bidra med stöd till fonden för skador och förluster.
Regeringen har inlett arbetet med att utöka och effektivisera det svenska klimatbiståndet och därmed stärka genomförandet av Parisavtalet. I enlighet med regeringens strategiska inriktning ”Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” kommer Sverige fortsätta vara en ledande givare av klimatbistånd. Klimatbiståndet ska bidra till både utsläpps-minskningar och klimatanpassning. Sveriges bidrag till GCF:s första påfyllnad utbetalas i enlighet med en fastställd utbetalningsplan som gäller för perioden 2020 – 2028.
Inom ramen för Sveriges bistånd sker redan mycket på det område som Parisavtalet benämner som ”skador och förluster”. Vad gäller ett eventuellt stöd till den specifika fonden för skador och förluster avser regeringen att ta ställning till ett möjligt bidrag till fondens arbete utifrån en noggrann analys av hur fonden kompletterar klimatbiståndet och andra befintliga svenska bidrag, när riktlinjer och regelverk finns på plats. Arbetet med dessa bidrar vi till, tillsammans med andra givarländer och EU.
Stockholm den 17 januari 2024
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2023/24:466 av Linnéa Wickman (S) (Besvarad 2024-01-05)
Fråga 2023/24:466 Det svenska klimatbiståndet
av Linnéa Wickman (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
År 2023 blev det varmaste året som någonsin uppmätts på jorden. I takt med att klimatförändringarna förvärras blir också dess konsekvenser allt tydligare. Stigande havsnivåer och översvämningar, torka och andra extrema väderhändelser blir vanligare och underblåser ekonomiska, politiska och sociala spänningar. Livsmedelsförsörjning slås ut, människor drivs på flykt och effekterna av krig förvärras.
De utsläpp som driver på klimatförändringarna kommer framför allt från höginkomstländer men drabbar världens fattigaste och mest utsatta allra hårdast. Ett ökat klimatbistånd är därför ett viktigt verktyg i det internationella arbetet för att utvecklingsländer genom ekonomiskt och tekniskt stöd ska kunna genomföra klimatåtgärder för att både ställa om och klimatanpassa sina samhällen. Historiskt har Sverige länge varit ett av få länder som har fördelat mer än hälften av sitt klimatstöd till klimatanpassning, vilket går just till de allra mest sårbara länderna. Samtidigt är gapet i världen ökande mellan åtaganden och de faktiska behoven av klimatfinansiering.
Den svenska regeringen väljer trots detta att under 2024 via regleringsbrevet till Sida skära ned i det svenska stödet till Gröna klimatfonden GCF med 266 miljoner kronor. GCF är en fond som har en nyckelroll i världens klimatfinansiering. Faktum är att jämfört med 2022 och 2023 så sker på totalen minskningar till de globala klimat- och miljöfonderna. Sveriges regering gav inte heller, till skillnad från länder som Danmark, Norge och Tyskland, något besked på det internationella klimattoppmötet COP 28 om och i så fall hur Sverige kommer att bidra till den fond för klimatrelaterade skador och förluster som nu startats. Fondens stöd ska gå till just de allra fattigaste och hårdast drabbade länderna och ta hänsyn till landets förmåga att ta hand om skadorna som klimatförändringarna för med sig.
Med anledning av det som anförs ovan är min fråga till statsrådet Johan Forsell:
Kommer statsrådet att ta initiativ till att Sverige utökar klimatbiståndet genom att bidra med stöd till fonden för skador och förluster?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.