Det extraordinära läget för vård och omsorg
Svar på skriftlig fråga 2015/16:445 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr S2015/07897/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:445 av Cecilia Widegren (M) Det extraordinära läget för vård och omsorg
Cecilia Widegren har frågat mig om jag delar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s, respektive Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s, bedömningar gällande risker för undanträngningseffekter i vården, och vilka nya åtgärder jag i så fall är beredd att vidta med anledning av det extraordinära läget för vård och omsorg.
Just nu pågår den svåraste flyktingsituationen i modern tid. Det innebär betydande utmaningar för vårt samhälle. Många samhällsviktiga verksamheter är hårt ansträngda eller står inför stora prövningar. Det gäller särskilt kommunerna och deras verksamhet. Även landstingen är påverkade men inte i samma omfattning som kommunerna. Vissa områden inom hälso- och sjukvården har en mer ansträngd situation än normalt, t.ex. asylvården, psykiatrin och tandvården. Landstingen är dessutom olika påverkade av den nuvarande situationen.
Våra myndigheter följer den aktuella situationen i hälso- och sjukvården och socialtjänsten noga och regeringen har en tät kontakt med dem, landstingen, kommunerna och SKL och får således regelbunden information om utvecklingen. Regeringen är väl medveten om att vården och omsorgen står inför utmaningar framöver men vi imponeras samtidigt av hur dessa sektorer på ett pragmatiskt sätt har utvecklat sina organisationer för att hantera flyktingsituationen.
I den extra ändringsbudgetproposition regeringen beslutade om den
12 november 2015, som också är en del av migrationsöverenskommelsen, föreslås att 9,8 miljarder kronor tillförs som engångsmedel till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen, medan det civila samhället får 200 miljoner kronor. Detta är utöver de satsningar som vi har föreslagit i budgetpropositionen för 2016 och som syftar till att stärka hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För hälso- och sjukvården avsätts bland annat en extra miljard 2016.
En viktig uppgift för regeringen är att underlätta för myndigheter, kommuner, landsting och andra berörda att hantera situationen, både på kort och på lång sikt. På hälso- och sjukvårdsområdet har flera uppdrag getts till våra myndigheter för att stödja hälso- och sjukvården i deras arbete med att erbjuda vård till de asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen har t.ex. fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens inklusive tandvårdens möjligheter och utmaningar när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. I uppdraget ingår det att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera hur hälsoundersökningar bör genomföras. Regeringen beslutade även den 8 oktober 2015 att avsätta medel till SKL för en studie som syftar till att motverka psykisk och fysisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända.
I budgetpropositionen för 2016 har regeringen föreslagit en förstärkning av den sociala barn- och ungdomsvården med en miljard under 2016–2019, medel som i huvudsak ska gå till att stärka bemanningen. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att inrätta en svarsfunktion med uppgift att besvara frågor och ge stöd till kommunerna socialtjänst med koppling till rådande flyktingssituation.
Precis som Cecilia Widegren skriver i sin fråga så är kompetens-försörjningen en utmaning för hälso- och sjukvården. Regeringen arbetar med frågan på olika sätt, bl.a. har vi föreslagit att det avsätts 1 miljard kronor per år fr.o.m. 2016 för att bl.a. stödja landstingen inom kompetens-
försörjningsområdet, den s.k. professionsmiljarden. Regeringen har även bjudit in berörda parter för att diskutera kompetensförsörjningsfrågor. Socialstyrelsen har dessutom fått i uppdrag att stödja landstingens planering av kompetensförsörjning. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag och ytterligare medel för att korta handläggningstiderna för validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer.
Om situationen blir allt mer krävande för hälso- och sjukvården och socialtjänsten får regeringen överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder, t.ex. när det gäller kunskaps- och metodstöd.
Stockholm den 16 december 2015
Gabriel Wikström
Skriftlig fråga 2015/16:445 av Cecilia Widegren (M) (Besvarad 2015-12-07)
Fråga 2015/16:445 Det extraordinära läget för vård och omsorg
av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Statsministern konstaterade under frågestunden i riksdagen den 26 november att ”det finns delar i välfärden som inte fungerar som de ska”. Men vad gör regeringen för att komma till rätta med situationen?
Den frågan har ställts under en längre tid och därför blev det naturligt att följa upp detta till ansvarigt statsråd för hälso- och sjukvården den 1 december i socialutskottet. Då framställdes det som att läget är under kontroll. Vilken verklighetsuppfattning har regeringen och statsrådet Gabriel Wikström? Att situationen i vården är pressad och att delar av välfärden inte fungerar, eller är läget under kontroll?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, varnar för risker för ”liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter samt samhällets funktionalitet”. Det betyder i klartext att patienters behov och hälsa riskeras. Därtill beskriver Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, situationen: ”Under den extrema situation som råder går det dock inte att fullfölja lagstiftningen” och har överlämnat en 47-punktslista med krav på förändringar, flertalet helt extraordinära.
Socialstyrelsen beskriver och sammanfattar MSB:s nationella lägesbild i en skrivelse angående flyktingsituationen i Sverige: ”Nio länsstyrelser angivit att det inom det egna länet finns kommuner med allvarliga problem. Även landstingen har i vissa fall angett att de påverkas av det rådande läget… … i det längre perspektivet kan landstingen behöva planera för större behov av viss vård som exempelvis barnmedicin, tandvård samt psykiatrisk hälso- och sjukvård”.
Den enda lösning som statsrådet presenterat hittills är den extra miljard som regeringen ska använda till allt och alla nästa år inom hälso-och sjukvården. Alla utom statsrådet är oroliga att detta långt ifrån räcker. Fortfarande är de största utmaningarna att korta väntetider och säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen nationellt. Inför dessa utmaningar står regeringen tomhänt på förslag. Propositionslistan till riksdagen är tom. Det är ytterst allvarligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Delar statsrådet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s, respektive Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s, bedömningar gällande risker för undanträngningseffekter i vården, och vilka nya åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta med anledning av det extraordinära läget för vård och omsorg?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.