Den svenska äganderätten
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3518 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3518 av Dennis Dioukarev (SD)
Den svenska äganderätten
Dennis Dioukarev har frågat mig vad regeringen gör för att skydda den svenska bolagsstyrningen och äganderätten mot EU-kommissionens förslag.
För regeringen är det en prioriterad fråga att näringslivet ställer om i hållbar riktning. Sverige har sedan länge höga ambitioner för arbetet för mänskliga rättigheter, social trygghet och skärpta regler kring miljö- och klimatfrågor. Näringslivets viktiga roll i det arbetet kan inte nog understrykas.
Det initiativ om hållbar bolagsstyrning som Dennis Dioukarev nämner var tidigare aviserat till i våras, men väntas nu presenteras av EU-kommissionen den 27 oktober i år. Hur förslaget kommer att se ut är fortfarande okänt. Initiativet kommer dock sannolikt att beröra två olika områden, dels tillbörlig aktsamhet i globala leverantörskedjor, dels ledningens skyldigheter och hållbar bolagsstyrning. Regeringen har förankrat ståndpunkter om båda delarna i riksdagen. I oktober 2020 överlade regeringen med arbetsmarknadsutskottet och i januari i år med civilutskottet.
Utifrån ståndpunkterna har regeringen besvarat EU-kommissionens konsultation om initiativet. I svaret uttryckte regeringen bl.a. att initiativet bör delas upp i två separata delar. Regeringen ställde sig i svaret positiv till att en EU-lagstiftning om tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjor tas fram och vill ha en ambitiös ansats. I fråga om hållbar bolagsstyrning framhöll regeringen bl.a. att den studie som EU-kommissionen utgår från har fått stark kritik för att inte hålla tillräckligt hög vetenskaplig nivå.
En viktig del i regeringens arbete med frågorna är att den svenska bolagsstyrningsmodellen med tydlig rollfördelning mellan aktieägare, styrelse och verkställande ledning bevaras i så hög utsträckning som möjligt. En god balans mellan aktieägare och styrelse är en förutsättning för effektiv bolagsstyrning och i förlängningen även för bolagens möjlighet att dra till sig kapital. Att företag har tillgång till kapital är inte minst viktigt för att kunna bedriva ett gott hållbarhetsarbete.
I väntan på att förslaget presenteras arbetar regeringen aktivt för att få genomslag för de svenska ståndpunkterna. I maj i år skickade statsrådet Anna Hallberg och jag ett brev till kommissionärerna Reynders och Breton. I brevet lyfte vi bl.a. fram att bolagsstyrningsmodellerna skiljer sig åt i olika medlemsstater samt att den mångfalden har tjänat den europeiska ekonomin väl och länge respekterats av EU. De svenska ståndpunkterna har också förts fram vid möten med företrädare för EU-kommissionen och andra medlemsstater, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå.
Stockholm den 8 september 2021
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2020/21:3518 av Dennis Dioukarev (SD) (Besvarad 2021-08-25)
Fråga 2020/21:3518 Den svenska äganderätten
av Dennis Dioukarev (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
EU-kommissionen har aviserat planer på radikalt förändrade regler för bolagsrätt och bolagsstyrning. Syftet är att göra EU:s regelverk på området mer ”hållbart”. Förslaget innebär en förändring av det rättsliga systemet för bolagsstyrning på ett sådant vis att en bredare grupp av intressenter som berörs av företagets verksamhet ges juridiska rättigheter avseende bolagets verksamhet, affärspolitik och affärsstrategier. Ytterst är detta förslag från kommissionen ett hot mot fundamentala marknadsekonomiska principer om privat äganderätt.
Förslaget skulle – om det genomförs – innebära inskränkningar i den svenska äganderätten med långtgående konsekvenser. Det skulle öppna upp för politisk och juridisk aktivism mot enskilda företag och förflytta inflytande från dem som riskutsatt eget kapital i företaget till dem som anses återspegla diverse ”samhällsintressen”. Ett företags verksamhet skulle därmed riskera att förlamas av konflikter i rättsprocesser såväl som i det dagliga arbetet. På makronivå skulle en försvagad äganderätt göra det svårare att attrahera riskvilligt kapital, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för investeringar i svenska företag och därmed för svensk innovation och tillväxt.
Rapporten som kommissionen använder som underlag för sitt förslag har dessutom dömts ut av tunga akademiker från bland annat Harvard Law School och Harvard Business School, såväl som av svensk expertis. Rapporten kritiserar idén om vinstmaximering och vad man menar är kortsiktighet i bolagsstyrningen. Man mäter företagens ”kortsiktighet” genom ett påhittat nyckeltal, som kvoten mellan utdelningar och aktieåterköp i relation till företagens nettointäkter. En högre kvot tyder på mer kortsiktighet och vice versa. Det saknas dock vetenskaplig empiri för denna slutsats, vilket gör det omöjligt att ta rapporten seriöst utifrån ett strikt akademiskt perspektiv, än mindre att basera gränsöverskridande bolagsrättsliga lagförslag på.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad gör regeringen för att skydda den svenska bolagsstyrningen och äganderätten mot EU-kommissionens förslag?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.