Den omänskliga behandlingen av flyktingar på Balkan

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1220 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1220 av Tina Acketoft (L) Den omänskliga behandlingen av flyktingar på Balkan

Tina Acketoft har frågat hur EU- och handelsministern avser att agera för att stoppa den omänskliga behandlingen av flyktingar på Balkan.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den så kallade Balkanrutten är sedan ett år tillbaka i stort sett stängd för människor som saknar pass, visering eller annat tillstånd, eller inte avser att söka asyl i landet de vill få tillträde till. Regeringen är emellertid medveten om att flyktingar och migranter alltjämt försöker att ta sig till EU via Balkan. Cirka 8 000 asylsökande och migranter befinner sig i Serbien utan att kunna ta sig vidare och uppskattningsvis 60 000 asylsökande och migranter befinner sig i Grekland. Många av dem lever under mycket svåra omständigheter.

Att försöka bistå människor som har tvingats fly från sina hem är en fråga om grundläggande solidaritet. De gemensamma utmaningarna på migrationsområdet kräver gemensamma lösningar, baserade på samarbete och solidaritet, såväl i Europa som globalt. Sverige är starkt pådrivande för att slutresultatet av de pågående förhandlingarna om EU:s nya asylsystem ska vara effektivt, rättsäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten. Det är även prioriterat för Sverige att det kommer till stånd en rättvis omfördelningsmekanism av asylsökande. Alla medlemsstater måste solidariskt dela på ansvaret att ta emot människor i behov av skydd.

Sverige kommer fr.o.m. juni 2017 att börja ta emot asylsökande från Grekland i enlighet med EU:s beslut om omfördelning av asylsökande från 2015. Omfördelningstakten i EU har ökat och under mars omplacerades fler asylsökande än någon tidigare månad.

EU:s migrationssamarbete med länderna på västra Balkan är omfattande och ländernas EU-närmande ställer krav på respekt för mänskliga rättigheter. I oktober 2015 utformade EU-kommissionen tillsammans med länderna på västra Balkan en handlingsplan i syfte att förbättra migrationssamarbetet med och inom regionen. Inom ramen för EU:s förmedlemskapsstöd, IPA, bidrar EU med tekniska och finansiella resurser i syfte att stärka ländernas nationella asylsystem samt stödja insatser inom en rad olika migrationsrelaterade områden.

Bilateralt driver Sverige bland annat ett projekt i Serbien i syfte att stödja de serbiska migrationsmyndigheternas utveckling av landets asyl- och migrationspolitik. Sverige bistår även med experter till Grekland som deltar i European Asylum Support Office (EASO) stödinsatser. Sedan mars 2017 tillämpar Ungern en ny asyllagstiftning som i praktiken innebär att samtliga asylsökande hålls i förvar under asylprocessen. Det ungerska agerandet är oroande och det finns utan tvivel anledning att i dialog med Ungern följa tillämpningen av denna lagstiftning för att säkerställa att internationella konventioner på området respekteras.

Regeringen verkar för att genomförandet av migrationspolitiska åtgärder inom EU sker i enlighet med EU:s gemensamma regelverk, internationell rätt, principen om non-refoulement och med respekt för mänskliga rättigheter. EU-kommissionen har en viktig roll i att vidta åtgärder när medlemsstater inte efterlever gemensamma regelverk. Europadomstolen prövar om brott mot Europakonventionen har begåtts.

Sverige verkar för att EU-kommissionen ska utreda och presentera realistiska alternativ för fler lagliga vägar när syftet är att söka asyl inom EU. Därtill har regeringen tillsatt en särskild utredare som ska analysera förutsättningarna för att skapa sådana lagliga vägar för att söka asyl i EU.

Stockholm den 24 april 2017

Margot Wallström