Den ökande barnfattigdomen

Svar på skriftlig fråga 2011/12:679 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 11 juli

Svar på fråga

2011/12:679 Den ökande barnfattigdomen

Statsrådet Maria Larsson

Gunvor G Ericson har frågat socialministern vilka åtgärder han kommer att vidta för att minska barnfattigdomen i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Barns levnadsvillkor är en prioriterad fråga för regeringen och flera viktiga insatser har genomförts för att stärka barnhushållens ekonomiska situation. Under den senaste tioårsperioden har de disponibla inkomsterna ökat för samtliga hushåll, men ökningen har varit mindre för vissa grupper av barnfamiljer. En av förklaringarna till detta är att exempelvis ensamstående föräldrar och föräldrar med utrikes bakgrund generellt har en lägre arbetsmarknadsanknytning. Som en följd av detta består den disponibla inkomsten i dessa hushåll också till större del av behovsprövade ekonomiska familjestöd. Familjestöden följer prisutvecklingen och inte inkomstutvecklingen, vilket är en förklaring till att den relativa fattigdomen bland barn har ökat. Utvecklingen av den absoluta fattigdomen visar dock att andelen barn med låg ekonomisk standard har minskat kontinuerligt sedan 1990-talets lågkonjunktur.

Lösningarna för att minska ekonomisk utsatthet återfinns inte enbart inom ett ansvarsområde, utan regeringens politik utgår från att de samlade insatserna inom flera olika politikområden bidrar till en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna. Drivkrafter för arbete och insatser för att förhindra långvarig frånvaro från arbetsmarknaden samt den ekonomiska familjepolitiken är alla viktiga hörnstenar för att minska den ekonomiska utsattheten hos barn och deras familjer. En viktig anledning till ekonomisk utsatthet bland barn är vanligtvis att föräldrarna saknar arbete eller utbildning. Regeringen har genomfört en rad insatser för att stärka grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden. En av de mest grundläggande rättvisefrågorna är att ge fler föräldrar möjlighet till jobb. Etableringsreformen som trädde i kraft den 1 december 2010 är ett exempel på en viktig insats som är tydligt inriktad på att nyanlända till Sverige snabbare ska få jobb och lära sig svenska. Regeringen har även tillsatt en utredning som undersöker hur arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare ska kunna öka, utredningen lämnar sitt slutbetänkande i oktober i år.

Den ekonomiska familjepolitiken lyfter barnfamiljernas disponibla inkomster samt ger föräldrar bättre möjligheter att kombinera familj och arbete. I syfte att stärka de mest utsatta hushållen har regeringen genomfört en rad åtgärder, dels höjt flerbarnstilläggen, dels det särskilda bidraget inom bostadsbidraget. Höjningen av bostadsbidraget påverkar särskilt ensamståendehushåll med barn där nära hälften av alla hushåll har bostadsbidrag. Från årsskiftet 2012 har även normen för barn inom ramen för försörjningsstöd höjts. Det går ännu inte att utläsa effekten av dessa förstärkningar i den ekonomiska statistiken. Men prognoser för innevarande år, från såväl riksdagens utredningstjänst, som Socialdepartementet, visar att den ekonomiska utsattheten bland barnhushållen väntas minska för år 2012.