De nya föreskrifterna för mediestöd
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2566 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2566 av Angelika Bengtsson (SD)
De nya föreskrifterna för mediestöd
Angelika Bengtsson har frågat mig om jag delar samma oro för att kriterierna saknar substans och riskerar att bli godtyckliga. Frågan har ställts mot bakgrund av att Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) har antagit nya föreskrifter om mediestöd.
En bred partipolitisk överenskommelse ligger till grund för mediestödet och dess syfte att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet. Ambitionen har varit att mediestöd ska fördelas utifrån kriterier som är så objektiva som möjligt i en digital miljö där definitionen av vad som är allmänna nyhetsmedier delvis är mer komplicerad.
MPRT har bedömt att det finns behov av nya föreskrifter för att på ett transparent sätt utveckla grunderna för bedömningar och prioriteringar av stöd när det inte finns ett obegränsat ekonomiskt utrymme för den del av press- och mediestödssystemet som inte är rättighetsbaserat. Jag har förståelse för den principiella hållning och de farhågor som mediebranschen gett uttryck för i sina remissvar och jag välkomnar den debatt som varit och att arbetet med föreskrifterna har skett i en öppen process. De slutliga föreskrifterna har påverkats genom att aktörer har haft möjlighet att i ett tidigt skede framföra sina synpunkter.
Det är sedan tidigare aviserat att regeringen kommer att följa utvecklingen av press- och mediestödet för att se till att stödet är effektivt och ändamålsenligt. Det finns anledning att i det arbetet också analysera effekterna av myndighetens nya föreskrifter och om de förordningar som ligger till grund för press- och mediestöden är utformade på bästa möjliga sätt.
Stockholm den 28 april 2021
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2020/21:2566 av Angelika Bengtsson (SD) (Besvarad 2021-04-16)
Fråga 2020/21:2566 De nya föreskrifterna för mediestöd
av Angelika Bengtsson (SD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
För några veckor sen gick Myndigheten för press, radio och tv ut med förslag till nya föreskrifter för mediestödet.
De nya föreskrifterna är skrivna för att försöka leva upp till mediestödsförordningen, med tolkningsbara kriterier.
Förslagen fick under remissrundan många aktörer inom branschen att höja rösten och varna för de föreslagna ändringarna. Skrivningen som mött mest kritik lyder enligt följande: ”Med redaktionellt innehåll av hög kvalitet avses att mediet regelmässigt präglas av ansvarstagande nyhetsförmedling. Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.”
Förslaget möttes av kritik, bland annat från remissinstansen Tidningsutgivarna (TU) som menade att det är orimligt att ett myndighetsbeslut som inte kan överklagas ska kunna fastslå vad som är vilseledande eller felaktig information. Man kan fråga sig om det verkligen är upp till en statlig myndighet att avgöra vad som är kvalitet bland fria medier, och hur det ska fastslås vad som är vilseledande eller felaktig information.
Det gamla presstödet fungerade maskinellt, det vill säga utifrån tydligt mätbara kriterier, men sedan presstödet blev mediestöd har mer subjektiva element förts in. Nu får de nya föreskrifterna in trots massvis kritik från branschen. Godtyckliga värderingar av journalistik från en statlig myndighet är problematisk ur många aspekter, framförallt undergräver det mediernas oberoende.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Delar ministern samma oro för att kriterierna saknar substans och riskerar att bli godtyckliga?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.