Brist på detaljplaner och planprocessens effektivitet
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1701 besvarad av Statsrådet Johan Danielsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1701 av Lars Beckman (M) Brist på detaljplaner och planprocessens effektivitet
Lars Beckman har frågat mig om uppföljning sker av reformen om privat initiativrätt och huruvida planprocessen därigenom har underlättats.
Reformen om privat initiativrätt (prop. 2020/21:131 Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning) trädde i kraft den 1 augusti 2021. Genom lagändringarna framgår det av plan- och bygglagen (2010:900) att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av annan än kommunen. Vidare ska kommunen redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning, om den som tar initiativ till en planläggning (planintressent) har begärt det. Planintressenten kan begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas, exempelvis i fråga om riksintressen. Förslagen syftar till att möjliggöra snabbare planprocesser genom ökad förutsebarhet och att planintressenten ska kunna påbörja arbetet att ta fram planeringsunderlag innan kommunen påbörjar planläggningen.
Regeringen följer årligen upp tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen. Uppföljning av nya reformer sker när det finns förutsättningar för det, t.ex. när det har gått en tid sedan reformen trädde i kraft och det finns praktiska erfarenheter av systemets tillämpning. Förutsättningar för en relevant uppföljning har ännu inte bedömts finnas för reformen om privat initiativrätt.
Stockholm den 17 juni 2022
Johan Danielsson
Skriftlig fråga 2021/22:1701 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2022-06-10)
Fråga 2021/22:1701 Brist på detaljplaner och planprocessens effektivitet
av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Johan Danielsson (S)
Trots en hög takt på bostadsbyggandet är antalet kommuner som har underskott på bostadsmarknaden fortsatt stort. 204 av landets 290 kommuner rapporterar om underskott på bostadsmarknaden i årets bostadsmarknadsenkät. Nära hälften av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som hinder för bostadsbyggandet. Under förra året antogs 1 239 detaljplaner. Antalet antagna detaljplaner fortsätter att minska och är nu på den lägsta nivån sedan år 2005.
Den 1 augusti 2021 trädde en lagändring i kraft som syftar till att möjliggöra snabbare planprocesser genom ökad förutsebarhet och att planintressenten ska kunna påbörja arbetet att ta fram planeringsunderlag innan kommunen har möjlighet att påbörja planläggningen.
Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid en detaljplaneläggning om en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning (planintressent) har begärt det. Planintressenten får möjlighet att begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur den planläggning som planbeskedet avser förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över. För att planintressenten ska få möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen krävs att kommunen medger det i planbeskedet.
Lagändringen har nu varit i kraft i snart ett år, och det som är intressant att veta för många är hur frekvent planintressenter har begärt att kommunen redovisar vilket planeringsunderlag som krävs och hur frekvent länsstyrelsen har yttrat sig över vilket planeringsunderlag som behövs.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Johan Danielsson:
Hur sker uppföljningen från ansvarigt statsråd om huruvida planprocessen har underlättats genom lagändringen den 1 augusti förra året?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.