Bostadstillägget
Svar på skriftlig fråga 2018/19:629 besvarad av Statsrådet Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
S2019/02274/SF
Socialdepartementet
Socialförsäkring
sministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:629 av Sten Bergheden (M)
Bostadstillägget
Sten Bergheden har frågat mig om jag avser att inleda en översyn med anledning av att bostadstillägget till pensionärer delvis tillfaller kommunerna i form av högre avgifter när den som beviljas bostadstillägg bor i särskilt boende.
Precis som Sten Bergheden skriver har bostadstillägget till pensionärer som syfte att äldre ska kunna efterfråga och behålla i en god bostad. Regeringen har därför successivt höjt bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer. Under förra mandatperioden höjdes taket från 5 000 kronor till 5 600 kronor per månad och från och med år 2020 kommer det att höjas ytterligare en gång, då till 7 000 kronor per månad. De förbättringar som regeringen genomför innebär att den disponibla inkomsten ökar för de flesta pensionärer med bostadstillägg.
Det stämmer dock, som Sten Bergheden skriver, att enskildas avgifter för kommunal omsorg kan påverkas av förändringar i bostadstillägget. Det är en konsekvens som i praktiken är svår att undvika, då kommunerna har rätt att ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunernas självkostnad för de omsorgsinsatser som de tillhandahåller. Detta gäller även när en person bor i särskilt boende. Det förbehållsbelopp som i dag tillämpas syftar till att skydda äldre från alltför höga avgifter så att de ska få behålla en lägsta nivå av egna medel, som ska räcka till personliga behov och andra normala levnadskostnader.
Kommunernas rätt att ta ut avgifter, t.ex. inom äldreomsorgen, är en del av det kommunala självstyret. Jag avser därför inte att inleda en översyn med anledning av det som Sten Bergheden anför. Regeringen analyserar dock utvecklingen för personer som har kommunala omsorgsinsatser och beaktar naturligtvis detta, till exempel när förslag avseende bostadstillägget utformas.
Stockholm den 22 maj 2019
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2018/19:629 av Sten Bergheden (M) (Besvarad 2019-05-10)
Fråga 2018/19:629 Bostadstillägget
av Sten Bergheden (M)
till Statsrådet Annika Strandhäll (S)
Bostadstillägget till pensionärer har som syfte att äldre med låg pension ska kunna efterfråga och behålla en god bostad. Ungefär 15 procent av pensionärerna har i dag rätt till bostadstillägg. Inte minst för ensamstående kvinnor är bostadstillägget ett oumbärligt tillskott för att de ska klara sina utgifter och sin vardag.
Det har nu framkommit att bland de pensionärer som bor i särskilt boende är det ungefär en tredjedel som är berättigade till bostadstillägg. Men en stor del av bostadstillägget till dessa pensionärer når inte fram då kommunerna, när bostadstillägg beviljats, tar ut högre kommunala avgifter för det särskilda boendet. På ett genomsnittligt utbetalat bostadstillägg i särskilt boende, ca 2 700 kronor, tar kommunerna i snitt hand om två tredjedelar av summan, och pensionären behåller enbart en tredjedel.
Syftet med bostadstillägget till pensionärer förefaller således inte uppfyllas i de fall en pensionär bor på ett särskilt boende och får rätt till bostadstillägg. Varken för den enskilda pensionären eller för landets övriga skattebetalare kan detta förfarande uppfattas som rättvist eller transparent. Det finns också risk att det leder till ökad byråkrati. Frågor uppstår dels kring om bostadstillägget ska fungera som en förstärkning av kommunernas finanser, dels kring om de förbehållsbelopp och avgiftsutrymmen som i dag tillämpas i sammanhanget är för restriktiva i förhållande till samhällets kostnadsutveckling. Ytterligare en fråga är vad kommunernas intäkter från bostadstillägget går till runt om i landet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Annika Strandhäll:
Avser statsrådet att inleda en översyn med anledning av det anförda?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.