Till innehåll på sidan

Betydelsen av friskfaktorer tidigt i livet

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1547 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
S2022/02461 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1547 av Ulrika Jörgensen (M)
Betydelsen av friskfaktorer tidigt i livet

Ulrika Jörgensen har frågat mig hur jag i min tjänsteutövning avser att lyfta betydelsen av att satsa på friskfaktorer tidigt i livet.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Jag välkomnar om frågeställaren sluter upp bakom detta. Ojämlikhet i hälsa skapas nämligen av att olika grupper i samhället har systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Regeringens mål inom folkhälsoområdet är därför att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Regeringen har tagit fram åtta mål och de utgår från ett livscykelperspektiv. Framför allt målen om det tidiga livet och utbildning rör barnen. För att stärka arbetet med att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet har politikområdet Folkhälsa delmålet Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

För att vända utvecklingen med ökad övervikt och fetma har regeringen tillsatt en kommitté som ska lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet. Kommittén ska genom utåtriktat arbete bland annat öka den allmänna kunskapen om de positiva effekterna som fysisk aktivitet bidrar till. Vid genomförandet av uppdraget ska särskilt sårbara grupper beaktas, som exempelvis barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Regeringen har vidare gett Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige. Det behöver vara enkelt att leva hållbart och matmiljön runt konsumenten är avgörande, inte minst för barn och ungdomar.

Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att stödja den regionala implementeringen av den nationella folkhälsopolitiken. Samtidigt fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja länsstyrelsernas arbete med implementeringen. Syftet med uppdragen är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela Sveriges befolkning.

Stockholm den 18 maj 2022

Lena Hallengren

Skriftlig fråga 2021/22:1547 av Ulrika Jörgensen (M) (Besvarad 2022-05-06)

Fråga 2021/22:1547 Betydelsen av friskfaktorer tidigt i livet

av Ulrika Jörgensen (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Nyligen släpptes Generation Pep Pep-rapporten 2022. Temat i rapporten har varit att belysa barns psykiska hälsa. Det framkommer i rapporten att det finns indikationer på att arbete med ett antal friskfaktorer leder till bättre hälsa. Friskfaktorer som lyfts fram är bland annat hälsosam kost, fysisk aktivitet och begränsad skärmtid. Tyvärr visar rapporten att endast 4 procent av barn och ungdomar äter frukt, grönsaker och fisk enligt kostråden samt rör på sig 60 minuter per dag. Att tidigt i livet få en sund livsstil och goda hälsovanor spelar stor roll för folkhälsan i stort, och givetvis för den enskildes hälsa, i framtiden.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur avser ministern i sin tjänsteutövning att lyfta betydelsen av att satsa på friskfaktorer tidigt i livet?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.