Beredskap i mottagandesystemen

Svar på skriftlig fråga 2015/16:820 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/01518/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:820 av Johanna Jönsson (C) Beredskap i mottagandesystemen

Johanna Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att stärka kapaciteten och beredskapen inför en stor mängd asylsökande även 2016.

Som Johanna Jönsson själv konstaterar kom det förra året fler asylsökande till Sverige än vad som någonsin tidigare kommit under ett år. Under perioden september till november ansökte över hundratusen personer asyl. Detta medförde stora påfrestningar på Migrationsverkets mottagningskapacitet och på centrala samhällsfunktioner som socialtjänsten, skolan och polisen. Migrationsverket kunde ändå, med undantag för en enda dag, erbjuda alla asylsökande tak över huvudet från första natten. Under hösten har kommuner, statliga myndigheter och inte minst tusentals frivilliga gjort betydande insatser för att ta emot de asylsökande.

I år och även på längre sikt råder det stor osäkerhet om hur många asylsökande som kommer att komma. Regeringen har bl.a. föreslagit en rad tillfälliga lagändringar som syftar till att begränsa antalet asylsökande till Sverige. Enligt förslaget ska tillfälliga uppehållstillstånd vara huvudregeln, färre ska ha rätt till familjeåterförening och kraven på försörjning ska öka. För att ytterligare understryka vikten av ordning och reda i mottagandet och av hållbarhet i den svenska asylpolitiken kommer regeringen att vidta åtgärder för att beslut om avvisning och utvisning i ökad omfattning ska verkställas.

Kriget i Syrien fortsätter och med det följer fortsatta flyktingströmmar ut ur landet. Den enda realistiska lösningen på flyktingkrisen står att finna på EU-nivå. Alla medlemsstater måste ta sitt ansvar.

Regeringen har bland annat betalat ut 9,8 miljarder kronor som engångsbelopp till kommuner och landsting för deras hantering av den rådande flyktingsituationen och för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.

Vidare har regeringen höjt schablonersättningen för asylsökande barns skolgång såväl som schablonersättningen per nyanländ som tas emot i en kommun med 50 procent per den 1 januari i år.

För att underlätta socialtjänstens arbete med att ta emot ensamkommande barn infördes den 1 januari en ny boendeform för barn och unga i åldern 16–20 år. Syftet med åtgärden är att förbättra kommunernas förutsättningar att placera barn och unga, inklusive ensamkommande barn, utifrån individens behov. Socialtjänstens barn- och ungdomsvård har dessutom fått utökade resurser med 250 miljoner kronor per år för perioden 2016–2019.

Den 28 januari beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av ensamkommande barn till kommunerna, i syfte att få ett jämnare mottagande och att skapa så goda planeringsförutsättningar som möjligt för kommunerna. Den nya modellen kommer att vara tydligare och mer förutsägbar för kommunerna. Migrationsverket ska börja tillämpa modellen senast den 1 april i år.

Migrationsverket har i enlighet med regleringsbrevet för 2016 dessutom fått i uppdrag att till regeringen redogöra för hur handläggningen av asylärenden kan förkortas. Åtgärderna som myndigheten avser att vidta möjliggör dock inte effektivitetsvinster på kort sikt varför regeringen har bett myndigheten att komplettera.

Sammantaget ger de av regeringen aviserade åtgärderna ansvariga myndigheter bättre förutsättningar att upprätthålla ordning och reda i mottagandet av asylsökande under innevarande och kommande år.

Regeringen följer utvecklingen mycket noga för att säkra ett hållbart asylmottagande i Sverige.

Stockholm den 24 februari 2016

Morgan Johansson