Bankers närvaro i landsbygdskommuner

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1177 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Fi2018/01619/B

Finansdepartementet

Finansmarknads- och konsumentministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1177 av Pål Jonson (M)
Bankers närvaro i landsbygdskommuner

Pål Jonson har frågat mig om jag avser att se över bankernas förutsättningar för att vidmakthålla sin service och närvaro i landsbygdskommuner.

Jag instämmer i Pål Jonsons bild över att digitaliseringen medför möjligheter och fördelar, men också utmaningar. En följd av att många banktjänster idag går att utföra med digitala lösningar gör att vissa banker bedömer att behovet av lokala bankkontor minskar. Hur detta påverkar service och kontanthanteringen på landsbygden är något som regeringen följer noga.

När det gäller grundläggande betaltjänster, som betalningsförmedling, uttag av kontanter och hantering av dagskassor är det i första hand marknaden som ska tillhandahålla dessa tjänster. Statens ansvar för de grundläggande betaltjänsterna omfattar endast de orter och den landsbygd där behovet av dessa tjänster inte tillgodoses av marknaden. Om behovet är tillgodosett eller inte ska årligen bedömas av varje länsstyrelse. Om behovet inte är tillgodosett ska länsstyrelserna bistå berörda aktörer och systematiskt arbeta för att genomföra stöd- och utvecklingsinsatser i syfte att förbättra tillgången till grundläggande betaltjänster. Regeringen har dessutom gett en parlamentarisk kommitté – Riksbankskommittén – i uppdrag att bl.a. se över Riksbankens roll och ansvar för kontanttillgången i hela landet.

Även när det gäller småföretagarnas tillgång till finansiering så instämmer jag i Pål Jonsons bild att den kommer att ändras som en följd av digitaliseringen. Detta är något som regeringen uppmärksammat och avser att följa upp. Mot denna bakgrund har jag som finansmarknads-minister tillsammans med näringsminister Mikael Damberg förra året inlett en bankdialog för att bland annat belysa förutsättningarna för småföretagares tillgång till lånefinansiering. Digitaliseringen innebär också möjligheter. Vid sidan av traditionella finansieringslösningar på finansmarknaden är det också viktigt att underlätta alternativa finansieringslösningar för företag, särskilt små och medelstora bolag och företag i uppstartsfasen, som är i behov av kapital. Regeringen har därför tillsatt en utredning om gräsrotsfinansiering som den 19 mars i år överlämnade sitt betänkande med förslag om en ny reglering. Förslaget är nu ute på remiss fram till den 17 augusti. Även inom EU pågår arbete med denna fråga och EU-kommissionen har nyligen presenterat ett förslag som reglerar gräsrotsfinansiering på EU-nivå och som avser att underlätta gränsöverskridande verksamhet.

När det gäller bankernas förutsättningar att vidmakthålla sin service och närvaro i landsbygdskommuner är ett exempel på åtgärd som regeringen arbetar med att se över proportionaliteten i regelverket för bankernas kapitaltäckning. Det pågår inom EU en omarbetning av detta regelverk och ett av syftena är just att försöka minska den administrativa bördan för mindre banker. I detta arbete har jag haft kontakt med Sparbankernas Riksförbund för att få en bättre förståelse för deras situation och vilka förändringar som skulle vara gynnsamma. Regeringen arbetar för att små banker inte ska uppleva att deras verksamhet begränsas av alltför betungande administrativa krav utan att alla aktörer som har en sund och lönsam affärsmodell, oavsett storlek, ska ha förutsättningar att agera på marknaden.

Stockholm den 25 april 2018

Per Bolund