Åtgärder mot spridning av kärnvapen

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1528 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 20 augusti

Svar på fråga

2006/07:1528 Åtgärder mot spridning av kärnvapen

Utrikesminister Carl Bildt

Håkan Juholt har frågat vilka initiativ jag är beredd att ta för att det förslag i Blixkommissionens slutrapport som rör frågan om kärnvapen på andra länders territorium ska förverkligas.

Låt mig börja med att framhålla att jag och regeringen välkomnar den rapport som Blixkommissionen (Weapons of Mass Destruction Commission, WMDC) presenterade i juni förra året. Utan att ta ställning till varje enskildhet i kommissionens rekommendationer står det klart att de ligger väl i linje med den svenska regeringens politik. Rapporten är ett mycket viktigt bidrag till det internationella arbetet på området. Kommissionens utgångspunkt är att ansträngningar för rustningskontroll och nedrustning å ena sidan, och icke-spridning å den andra, tillsammans bildar en helhet.

Det förslag som Håkan Juholts fråga rör är rekommendation 22 i rapporten. I denna sägs att alla stater som innehar kärnvapen bör utfästa sig att inte placera kärnvapen på annan stats territorium. Vad detta i praktiken handlar om är de amerikanska så kallade taktiska kärnvapen som, efter stora neddragningar sedan kalla krigets slut, ännu finns kvar i ett antal europeiska länder. Noteras bör också att Ryssland innehar ett antal tusen kärnvapen av samma slag varav många förbandslagda, inte minst i landets västra delar. I sammanhanget vill jag därför också lyfta fram Blixkommissionens rekommendation 21, som förordar att USA och Ryssland drar tillbaka sina icke-strategiska kärnvapen till centrallager på respektive lands territorium i avvaktan på att denna vapentyp slutligen kan elimineras.

Taktiska (eller ”icke-strategiska”) kärnvapen har jämförelsevis kort räckvidd. De är, som Blixkommissionen också konstaterar, tänkta för en roll ”på slagfältet” och inte för att slå mot en motståndares kärnvapenmissiler eller befolkningscentrum.

När det gäller kategorin strategiska vapen finns två bilaterala nedrustningsavtal mellan USA och Ryssland – Start från 1991 och Sort, eller Moskvaavtalet, som trädde i kraft 2003. De löper ut 2009 respektive 2012. USA och Ryssland har inlett diskussioner om uppföljning av dessa avtal. På missilsidan finns också INF-avtalet från 1987. När det gäller taktiska kärnvapen saknas motsvarande bindande avtal. Vad vi har är de ensidiga åtaganden som de amerikanska och ryska presidenterna gjorde 1991–1992 om drastiska reduktioner av de taktiska kärnvapnen.

Det är mycket viktigt att Start- och Sortavtalen får uppföljare och att nedrustningen fortgår. Det är emellertid också högst angeläget att de båda ländernas taktiska kärnvapen inte glöms bort i dessa diskussioner och förhandlingar. En utfasning och eliminering av de taktiska kärnvapnen skulle utgöra ett viktigt bidrag till stabiliteten, inte minst i vårt närområde.

I förhandlingarna om EU:s gemensamma ståndpunkt (2005/329) inför NPT:s översynskonferens 2005 fick Sverige gehör för ganska långtgående skrivningar om taktiska kärnvapen. I ståndpunkten understryks att de deklarationer som den ryske och den amerikanske presidenten gjorde 1991 och 1992 om unilaterala reduceringar av taktiska kärnvapen måste genomföras. EU uppmanar också alla relevanta stater att inkludera taktiska kärnvapen i sina nedrustningsprocesser, med målet att de ska reduceras och elimineras. Bakom denna ståndpunkt stod alltså ett antal europeiska länder i vilka det i dag finns amerikanska kärnvapen av detta slag.

Sverige kommer, bland annat i NPT-sammanhang, att fortsätta prioritera och driva frågan om nedrustning av taktiska kärnvapen. Ett sätt på vilket detta kan göras är att bygga vidare på EU:s ståndpunkt i frågan.