Till innehåll på sidan

Åtgärder mot segregation

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1060 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ju2022/00541 Justitiedepartementet Integrations- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1060 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Åtgärder mot segregation

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig vilka åtgärder utöver utbildning jag avser att vidta för att problemen med ökande segregation och problemen som den uteblivna integrationen medför ska upphöra.

För att minska och motverka segregationen och förbättra integrationen behövs åtgärder inom mitt ansvarsområde, men också inom flera andra politikområden.

Arbete mot skolsegregation och ökad likvärdighet inom skolan är exempel på strukturella åtgärder som är viktiga för att uppnå effekter på längre sikt. Barn och ungas möjligheter att lyckas i skolan har stor betydelse för deras framtidsutsikter. Regeringen planerar att lämna flera propositioner till riksdagen med förslag som på olika vis förväntas bidra till ökad likvärdighet i skolan och minskad skolsegregation. Barn och ungas förutsättningar för goda kunskapsresultat i skolan ska stärkas och betydelsen av socioekonomisk bakgrund ska minska.

Boendesegregation behöver motverkas på flera plan. I många kommuner råder bostadsbrist och vid planering av nybyggnation kan socioekonomisk boendesegregation förebyggas. Regeringen beslutade i januari i år om en proposition med förslag till ändringar i bostadsförsörjningslagen. Med förslagen blir det tydligare att kommunerna ska utgå från de bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden när de planerar för bostadsförsörjningen, vilket också kan ge dem bättre förutsättningar att identifiera och vidta åtgärder mot boendesegregation. Utredningen En socialt hållbar bostadsförsörjning lämnar sitt betänkande senast den 31 mars 2022 och regeringen ser fram mot att ta del av utredarens förslag.

Förutsättningarna för arbete är viktigt för att motverka den socioekonomiska segregationen i samhället, men också för att förbättra integrationen. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har förbättrats avsevärt under senare år, samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal skyddsbehövande på flykt undan krig och förföljelse. Det har under det senaste decenniet gått allt snabbare för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Av de som mottogs 2015 var 52 procent etablerade på arbetsmarknaden efter fyra år, vilket kan jämföras med 27 procent för de som mottogs 2010. Under covid-19-pandemin har många arbetstillfällen inom yrken som ofta fungerar som inkörsport på arbetsmarknaden försvunnit. Svensk ekonomi vänder nu uppåt. Nya jobb växer fram och många kommer tillbaka i arbete. Samtidigt är det alltför många som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Regeringen satsar på befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser och utvecklar nya, och fortsätter utbyggnaden av Kunskapslyftet.

Mottagandet av nyanlända har varit ojämnt fördelat mellan landets kommuner och det har medfört stora utmaningar för integrationen och i flera kommuner bidragit till ökad segregation. Bosättningslagen trädde ikraft 2016 och innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Riksrevisionen har i sin granskning 2021 kommit fram till att reformen har levt upp till intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Regeringen aviserade i januari att vi vill ta ytterligare ett steg genom att avveckla EBO. Utredningen Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71) ska genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att uppnå detta.

Att bryta segregationen är en av regeringens viktigaste prioriteringar. Statsministern har betonat att regeringen kommer att vända på varje sten för att motverka segregationen och bekämpa brottsligheten. Regeringen kommer att göra de ansträngningar som behövs för att öka jämlikheten och skapa ett samhälle som håller ihop.

Stockholm den 23 februari 2022

Anders Ygeman

Skriftlig fråga 2021/22:1060 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) (Besvarad 2022-02-10)

Fråga 2021/22:1060 Åtgärder mot segregation

av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Sverige har under de senaste decennierna tagit emot en stor mängd utlandsfödda som bosatt sig hos oss. Med detta har segregationen ökat, och de åtgärder regeringen hittills prövat har inte varit lyckosamma, enligt statsrådet Ygeman själv i en intervju i VLT (Vestmanlands Läns Tidning den 10 februari 2022). De nytillkomna medborgarna har exempelvis inte lärt sig det svenska språket som regeringen hade hoppats på, utbildningarna slutförs inte, en stor del utlandsfödda, och särskilt utlandsfödda kvinnor, har inte kommit i arbete. Detta betyder att integrationen lyser med sin frånvaro och att arbetslöshet och bidragsberoende ökar, vilket enligt egen utsago bekymrar Ygeman. Västerås är en av de kommuner som tagit emot flest invandare, och problemen med ökad kriminalitet är ett faktum. I samband med ett skolrån som skedde på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås har statsrådet studerat situationen i Västerås och tagit till sig att utbildning är ett viktigt redskap för att åtgärda problemen.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder utöver utbildning avser statsrådet att vidta för att problemen med ökande segregation och problemen som den uteblivna integrationen medför ska upphöra?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.