Återbruk av funktionsdugliga produkter

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1430 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

M2021/ 00143 Miljödepartementet Miljö- och klimatministern samt vice statsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1430 av Yasmine Eriksson (SD)
Återbruk av funktionsdugliga produkter

Yasmine Eriksson har frågat mig vad jag anser behöver göras från regeringens sida för att underlätta för återbruk av funktionsdugliga produkter som annars skulle slängas, brännas eller materialåtervinnas.

Att främja återbruk är en viktig del av regeringens arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi. För att övergången till en mer cirkulär ekonomi ska lyckas behöver återanvändning och andra cirkulära lösningar öka, vilket skulle minska avfallsmängden och minska nyproduktion och därmed åtgång på naturresurser och energi.

I regeringens strategi som beslutades i juli 2020 pekas fyra fokusområden ut som inriktas på att bland annat:

Styra mot att produkter utformas för en lång livslängd, bland annat genom att de är lätta att återanvända och reparera, och på ett sätt som möjliggör materialåtervinning när de inte längre kan användas mer.

Förbättra konsumentinformationen för att underlätta för den enskilde konsumenten att göra hållbara och cirkulära val i vardagen.

Se över hur en delningsekonomi med cirkulära affärsmodeller som syftar till en ökad livslängd, återanvändbarhet och reparerbarhet hos produkter kan främjas, samtidigt som konsumenternas intressen tillgodoses.

Skapa förutsättningar för ett större utbud och efterfrågan av tjänster för återanvändning, reparation och delningstjänster.

Göra det enkelt och lönsamt för näringsidkare och privatpersoner att dela, reparera och återanvända produkter.

Bidra till resurseffektivitet, återvinning och cirkulära affärsmodeller genom offentlig upphandling.

I handlingsplanen för cirkulär ekonomi som regeringen beslutade den 21 januari i år presenterade regeringen drygt 100 åtgärder för omställningen till en cirkulär ekonomi. Exempel på insatser för att främja återbruk är bland annat ett uppdrag till Konsumentverket att identifiera hinder för en hållbar konsumtion och att redovisa hur myndigheten arbetat inom sitt verksamhetsområde för att bidra till en cirkulär ekonomi. För att förändra konsumtionsmönstren av varor och tjänster och förlänga livslängden på varor genom att stimulera underhåll och reparation har mervärdesskatten sänkts från 25 procent till 12 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Dessutom har en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden införts.

Sverige är pådrivande i EU:s produktpolicyramverk för cirkulär ekonomi som bland annat syftar till att främja cirkulära affärsmodeller för återanvändning, återtillverkning och återvinning. Regeringen avser också att verka för s.k. produktpass inom ramen för EU-arbetet.

Regeringen har beslutat att möjliggöra för kommunerna att kunna använda renhållningsavgiften för att finansiera avfallsförebyggande åtgärder. Regeringen har också gett Naturvårdsverket ett uppdrag i syfte att förbättra servicenivån för hushållen och bidra till att mer grovavfall kan förberedas för återanvändning och materialåtervinning. Flera åtgärder för att stärka innovations- och näringslivsklimatet så att fler cirkulära företag kan växa och erbjuda sina produkter och tjänster för såväl hemmamarknad som export presenteras också.

Stockholm den 3 februari 2021

Isabella Lövin