Användandet av neodym och dysprosium

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1272 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Svar på fråga 2020/21:1272 av Sofia Westergren (M)
Användandet av neodym och dysprosium

Sofia Westergren har frågat mig vilken min bedömning är av det framtida användandet av grundämnena neodym och dysprosium i generatorer, motorer och batterier. Enligt Westergren är användandet av dem kontroversiellt och det finns röster som vill se ämnena förbjudna, samtidigt som användningen spås öka i framtida elbilars batterier.

Europeiska kommissionen presenterade den 10 december 2020 ett förslag till en ny förordning om batterier. Förslaget syftar till att modernisera batterilagstiftningen samt till att bidra till elektrifieringen med avsikt att uppnå EU:s klimatmål. Lagstiftningen täcker flera delar av livscykeln för batterier, från hållbar utvinning av råvaror och koldioxidavtryck vid tillverkningen, till prestanda vid användning och slutligen bestämmelser för återbruk, producentansvar och återvinning i avfallsledet. Lagstiftningen är betydligt mer omfattande än existerande batteridirektiv och introducerar en rad åtgärder som är nya för produktlagstiftning på EU-nivå, till exempel produktpass. Regeringen har i faktapromemoria 2020/21:FPM65 välkomnat förslaget och den höga ambitionen för produktion, miljö och klimat.

Kommissionens förslag innehåller bestämmelser (artikel 6 och bilaga 1) om begränsning av farliga ämnen. Kommissionen har fört över begränsningar för kvicksilver och kadmium från det nuvarande batteridirektivet. Vidare innebär förslaget att kommissionen, genom antagande av en delegerad akt, kan besluta om ytterligare begränsningar av farliga ämnen om ett ämne som används vid tillverkning av batterier, eller ett ämne som finns i batterierna när de släpps ut på marknaden, eller under senare livscykelfaser, inklusive avfallsfasen, medför en oacceptabel hälso- eller miljörisk som måste hanteras på unionsnivå. När kommissionen antar delegerade akter ska den, enligt förslaget, ta hänsyn till begränsningens samhällsekonomiska effekter, inbegripet tillgången till alternativ till det farliga ämnet.

Europeiska kommissionens förslag remitterades av Miljödepartementet den 21 december 2020. Remissvaren ska ha kommit in till departementet senast den 17 mars 2021. Därefter avser regeringen utveckla sin position, bland annat om de föreslagna begränsningarna av farliga ämnen.

Regeringen beslutade den 9 juli 2020 om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. Visionen i strategin är ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter primära råvaruresurser. Primära råvaruresurser ska så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Hänsyn ska tas till behov av att tillföra primära råvaruresurser för att möjliggöra klimatomställning och materialåtervinning.

I strategin pekar regeringen ut ett antal prioriterade strömmar i omställningen till en cirkulär ekonomi, däribland prioriterade innovationskritiska mineral och metaller. Dessa utgörs av ett urval av mineral och metaller som bedöms som kritiska för klimat-, miljö- och teknikinnovationer. Det handlar bland annat om sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska råvaror som visserligen oftast används i små mängder men icke desto mindre är nödvändiga för till exempel vindkraftverk, elbilsmotorer och andra produkter som kommer att öka när världen ställer om till fossilfrihet. Utvinningen av dessa mineral och metaller är inte bara energikrävande utan förknippas också ofta med problem för miljö och mänskliga rättigheter vid brytningen. Genom sin koncentration till ett fåtal länder skapar brytningen dessutom sårbarheter i leverantörskedjorna. Cirkulära lösningar för dessa mineral och metaller är därför angelägna av flera skäl. Återvinning av innovationskritiska mineral och metaller från bland annat gruvavfall och uttjänta konsumentprodukter är ett växande alternativ till primär brytning. Batterier och elektriska produkter är två produktströmmar som är särskilt intressanta.

Regeringen har beslutat om en satsning i budgetpropositionen för 2021 på åtgärder för att genom teknikutveckling och innovation öka möjligheterna till återvinning och sekundär utvinning av mineral och metaller. Sveriges geologiska undersökning (SGU) disponerar medlen för satsningen, och Naturvårdsverket föreslås få ta del av medlen för att bidra till arbetet.

Stockholm den 27 januari 2021

Isabella Lövin