Till innehåll på sidan

Antalet dödsskjutningar

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1888 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ju202 2 /02728 Justitiedepartementet Justitie- och inrike sministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1888 av Marcus Wiechel (SD)
Antalet dödskjutningar

Marcus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att stoppa det dödliga gängrelaterade våldet, och varför inte åtgärderna har vidtagits under de senaste åtta åren.

Utvecklingen av skjutvapenvåldet är oacceptabel. Regeringen tar situationen på största allvar och bedriver ett omfattande och långsiktigt arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Kampen mot det grova våldet fortsätter och intensifieras.

För några veckor sedan fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss med ett antal lagförslag som sätter press på de kriminella nätverken. Regeringen föreslår bl.a. att straffen för grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning och grov utpressning skärps. En ny typ av straffskärpnings-bestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella införs. En ny straffbestämmelse införs som gör det straffbart att involvera personer under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Vidare skärps straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning, och beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras såsom försöksbrott. Därtill införs en presumtion för att häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer. Dessutom ska återfall i brott beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall.

Att personer som har uppgifter att lämna medverkar i brottsutredningar är många gånger avgörande för att den som har begått ett brott ska kunna dömas. Sedan juli i år finns därför ett system med s.k. kronvittnen. Även straffskalorna för övergrepp i rättssak och grova fall av mened och skyddande av brottsling har skärpts.

Vidare måste kriminellas tillgång till vapen strypas. För det krävs ett ännu starkare samarbete mellan våra myndigheter, liksom fler gemensamma och proaktiva åtgärder inom EU. Därför har regeringen gett i uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten att stärka arbetet för att minska tillgången till illegala vapen och motverka vapensmugglingen till Sverige.

På regeringens initiativ har sedan tidigare ett stort antal straffrättsliga bestämmelser relaterade till den aktuella problematiken skärpts, bland dem allvarliga våldsbrott och grova vapenbrott. Lagändringar som innebär att straffreduktionen för unga myndiga tas bort vid allvarlig brottslighet trädde i kraft den 1 januari i år. En särskild utredare har också getts i uppdrag att överväga och föreslå ändringar gällande reglerna om bl.a. villkorlig frigivning som kan innebära ett förstärkt samhällsskydd vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, leda till ökad trygghet för brottsoffer samt medföra skärpta reaktioner vid misskötsamhet eller återfall i brott.


Regeringen fortsätter också att bygga ut rättsväsendet med ökade resurser och nya verktyg. Vid halvårsskiftet 2022 hade Polismyndigheten fler anställda än någonsin tidigare. Polisen har också fått nya verktyg, såsom hemlig dataavläsning som gett bättre möjligheter att komma åt krypterad information. Regeringen har även gått fram med förslag på flera moderniseringar för att möjliggöra säkrande av elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Regeringen har därtill tillsatt en utredning om preventiva tvångsmedel med syfte att bl.a. utöka möjligheterna till hemlig avlyssning utan att en konkret brottsmisstanke föreligger.

Därtill fortsätter regeringens ansträngningar med att bekämpa brottens orsaker. Arbetet med att genomföra det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott, har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället. Kommunerna har en särskilt viktig roll i det lokala brottsföre-byggande arbetet. I en lagrådsremiss som beslutades i juni föreslår regeringen därför att kommunerna ska få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsföre-byggande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Stockholm den 7 september 2022

Morgan Johansson

Skriftlig fråga 2021/22:1888 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2022-08-25)

Fråga 2021/22:1888 Antalet dödsskjutningar

av Markus Wiechel (SD)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

I skrivande stund har 45 människor mist livet i Sverige sedan årsskiftet, till följd av skottlossningar. Det innebär att lika många människor har avlidit i år som under hela förra året – som skrämmande nog då var det högst uppmätta antalet någonsin i vårt land.

De skjutningar vi talar om kan i de allra flesta fallen kopplas till konflikter mellan olika kriminella nätverk, det vill säga till den organiserade gängmiljön. Vi ser vidare hur antalet skjutningar ökat i takt med att antalet konflikter ökat och i takt med att dessa konflikter blivit allvarligare än tidigare. 

Sverige har redan flest dödskjutningar per capita i hela Europa, vilket gör dessa siffror extra alarmerande. Trots att såväl polis som andra aktuella aktörer inom kriminalvården och rättsväsendet har varnat i tiotals år, ser vi hur regeringen blundar för de många och uppenbara problem vi ser, och som bara förvärras.

Justitieminister Morgan Johansson slår sig ofta för bröstet när han stolt deklarerar att regeringen har bidragit till att skärpa 60 brott, men han talar tyst om alla de effektiva straffskärpningar och andra åtgärder som han stoppat, åtgärder som ligger på rättsväsendets önskelista och som har en bevisat positiv effekt i andra länder.

Det blir därför, milt uttryckt, löjeväckande när justitieministern inför valet den 11 september ber svenska folket om förtroende att vanstyra Justitiedepartementet i fyra år till när man misslyckats så kopiöst i åtta år.

Mot bakgrund av detta önskas justitie- och inrikesminister Morgan Johansson svara på följande fråga:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att stoppa det dödliga gängrelaterade våldet, och varför har inte åtgärderna vidtagits under de senaste åtta åren?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.