Yttrandefriheten och lärarmordet i Frankrike
Skriftlig fråga 2020/21:305 av Michael Rubbestad (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-28
- Överlämnad
- 2020-10-29
- Anmäld
- 2020-11-03
- Svarsdatum
- 2020-11-04
- Sista svarsdatum
- 2020-11-04
- Besvarad
- 2020-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fredagen den 16 oktober mördades den franske läraren Samuel Paty efter att ha visat en Muhammedkarikatyr under en lektion om yttrandefrihet.
Efter dådet lyfter svenska lärare nu fram vikten av yttrandefrihet i undervisningen samtidigt som det ges uttryck för oro för att liknande dåd kan inträffa även i Sverige.
Charlotta Hemlin, lärare i min valkrets på Westerlundska gymnasiet i Enköping, säger till SVT Nyheter den 21 oktober:
”– Vi måste fortsätta att diskutera yttrandefrihet. Skolan är en del av samhället och i samhället blir det allt mer polariserat. Då är det än viktigare att vi i skolan tar diskussionen, och då även de svåra diskussionerna.”
Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg säger i samma inslag:
”– Som lärare måste jag själv få välja vilket material jag använder. Sedan finns det inte något självändamål att provocera och kränka. Det kan vara om jag känner att jag når ett högre syfte med ökat lärande eller förståelse, då ska jag absolut kunna visa en Muhammedkarikatyr eller någon som bränner en svensk flagga.”
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att säkerställa att yttrandefriheten värnas och för att förhindra att ett dåd likt det som inträffat i Frankrike inte ska ske i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:305 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:305 av Michael Rubbestad (SD) Yttrandefrihet och lärarmordet i Frankrike
Michael Rubbestad har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att säkerställa att yttrandefriheten värnas och för att förhindra att ett dåd likt det som inträffat i Frankrike ska ske i Sverige.
Till att börja med så ser jag mycket allvarligt på det lärarmord som har inträffat i Frankrike och har framfört det till den franska utbildningsministern. Skolan ska vara en trygg plats för både elever och personal.
Jag vill understryka att alla grundlagsskyddade fri- och rättigheter, däribland yttrandefriheten, måste upprätthållas. Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Den är en nödvändig förutsättning för en fri allmän debatt och för den fria åsiktsbildningen och utgör därför en av demokratins hörnstenar.
Skolan är en viktig del av den svenska demokratin. Skolväsendet ska vila på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Av 1 kap. 5 § framgår bland annat att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Att lärare får ta emot hot eller utsätts för våld är fullkomligt oacceptabelt. Skolan ska ha samhällets fulla stöd i arbetet med demokratiuppdraget. Att tillsammans med elever diskutera yttrandefrihetens betydelse för demokratin och det ansvar som friheten också rymmer är viktiga delar i detta arbete.
Det är viktigt att lärarna inte backar för de svåra samtalen. För detta kan de behöva stöd. För att motverka extremism och radikalisering är det bättre att kontroversiella frågor kommer upp i klassrummet under ledning av rustade ansvarsfulla lärare än att unga prövar demokratins gränser och extrema åsikter i slutna nätforum bortom skolans möjligheter att påverka. Här fyller skolan en viktig roll i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Statens skolverk och bland annat Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet erbjuder numera stöd i dessa frågor.
Av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att det under mandatperioden ska tas fram en nationell plan för trygghet och studiero i skolan. Regeringskansliet har därför beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk om trygghet och studiero i skolan (U2020/00707). Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2020.
Att lärare känner sig trygga när de utför sina arbetsuppgifter är fullständigt centralt, och lärare ska veta att de har mitt och samhällets fulla stöd i detta arbete. Regeringen följer utvecklingen noga och om det finns behov kommer flera åtgärder att vidtas.
Stockholm den 4 november 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.