Yrkesgrupper som i sitt yrkesutövande kan komma i kontakt med kriminella gäng
Skriftlig fråga 2021/22:576 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Krav på namn och personnummer på tjänstelegitimation bör tas bort, och inom vissa yrkeskategorier bör man också se över automatiskt skydd av bostadsadress.
Frågan gällande delvis anonymisering av polisanställda bör utökas till att omfatta all personal inom den så kallade första linjen, såsom polis, personal inom akutsjukvård som ambulanspersonal samt personal på akutmottagningar och utryckningspersonal inom räddningstjänsten. Dessa yrkesgrupper utsätts redan i dag för hot, trakasserier (hämndaktioner) och försök till påverkan. Riskerna kan uppstå om man ingriper mot, behandlar eller handlägger personer med kriminell bakgrund eller personer som befinner sig i olika svåra livssituationer, är svårt psykiskt sjuka eller är påverkade och/eller beroende av droger.
Det finns även andra yrkesområden i samhället som är viktiga att utreda om de också bör omfattas av viss anonymisering, exempelvis viss personal inom socialtjänsten, Migrationsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan.
Behovet av att utöka delvis anonymisering till fler yrkesgrupper än polisen kvarstår i allra högsta grad med tanke på den tunga kriminalitet som råder i Sverige och där flera yrkesgrupper kommer i kontakt med kriminella som kan utgöra ett hot.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Hur ämnar ministern verka så att fler yrkesgrupper skyddas genom anonymisering på tjänstelegitimationer?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:576 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:576 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Yrkesgrupper som i sitt yrkesutövande kan komma i kontakt med kriminella gäng
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka så att fler yrkesgrupper skyddas genom anonymisering på tjänstelegitimationer.
Enligt förordningen om tjänstekort får tjänstekort utfärdas bl.a. för offentliganställda som för sina tjänsteåligganden regelmässigt behöver kunna styrka sin identitet eller tjänsteställning. Det finns två typer av tjänstekort, ordinära respektive särskilda tjänstekort, som är utformade på olika sätt.
Ordinära tjänstekort ska innehålla uppgifter om innehavarens namn och tjänst och vara försedda med ett välliknande fotografi av innehavaren och med hans eller hennes namnteckning. Uppgiften om namn ska åtminstone omfatta efternamn och första bokstaven i tilltalsnamn. Tjänstekorten får också innehålla uppgift om personnummer eller annat identifikationsnummer.
Särskilda tjänstekort är tjänstekort där bl.a. namn helt får ersättas med ett tjänstgöringsnummer. Sådana tjänstekort får utfärdas för anställda hos Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen samt för vissa personer hos Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan och länsstyrelserna. Ett grundkrav är att personen i fråga har arbetsuppgifter som medför en påtaglig risk för hot eller våld.
Av min redogörelse ovan framgår att ordinära tjänstekort, som så klart är de vanligaste tjänstekorten, varken behöver innehålla innehavarens fullständiga namn eller hans eller hennes personnummer. Det är en följd av förordningsändringar som trädde i kraft i februari 2020. När det gäller anställda hos vissa myndigheter – inte bara Polismyndigheten och Säkerhetspolisen – tillkommer möjligheten att utfärda särskilda tjänstekort, där namn alltså helt får ersättas med tjänstgöringsnummer.
Jag vill avslutningsvis säga att det är helt oacceptabelt att offentliganställda utsätts för våld, hot och trakasserier. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra situationen. Vi har t.ex. tillsatt en utredning som bl.a. ska ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Utredningen kommer att redovisa sina slutsatser i januari 2022. Jag följer utvecklingen på området noggrant och utesluter inte ytterligare åtgärder om sådana bedöms nödvändiga.
Stockholm den 27 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.