Till innehåll på sidan

Vuxenutbildning för personer med funktionshinder

Skriftlig fråga 2005/06:699 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-12-21
Besvarad
2006-01-04
Svar anmält
2006-01-17
Anmäld
2006-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 december

Fråga 2005/06:699 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Vuxenutbildning för personer med funktionshinder

Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att verka för att vuxna som saknar grundläggande och gymnasial utbildning deltar i sådana studier. Varje år får kommunerna över 1 miljard kronor i rekryteringsbidrag för att rekrytera dem som är i störst behov av utbildning. Kommunerna sätter själva upp riktlinjer för bidragets användning och vilka grupper som ska prioriteras. För andra året i rad visar Skolverket att bara 2 % av rekryteringsbidraget gått till personer med funktionshinder, och två av tre kommuner har inte vidtagit några åtgärder för att rekrytera denna grupp.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler funktionshindrade ska få tillgång till vuxenutbildning?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:699 besvarad av

den 4 januari

Svar på fråga 2005/06:699 om vuxenutbildning för personer med funktionshinder

Statsrådet Lena Hallengren

Lars-Ivar Ericson har frågat statsrådet Ibrahim Baylan vilka åtgärder han avser att vidta för att fler funktionshindrade ska få tillgång till vuxenutbildning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Kommunerna har ett rekryteringsansvar för vuxna som saknar grundläggande och gymnasial utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen ska utgå från den enskildes behov och förutsättningar vilket innebär att verksamhetens innehåll och utformning så långt som möjligt ska utgå från ett individperspektiv.

Rekryteringsbidraget till vuxenstuderande som infördes 2003 är avsett att användas som ett verktyg i kommunernas uppsökande verksamhet. Syftet är att rekrytera kortutbildade vuxna som är studieovana och som inte annars skulle ha sökt sig till utbildning. Personer med ett funktionshinder som innebär att de behöver extra tid för att nå studiemålen är en av de viktiga målgrupperna för stödet.

Det är angeläget att stödet når rätt personer. Därför har Statens skolverk haft regeringens uppdrag att genomföra en uppföljning av rekryteringsbidraget. I uppdraget ingick bland annat att särskilt följa personer med funktionshinder och vilka åtgärder som kommunerna vidtagit för att rekrytera denna grupp. Av redovisad statistik framgår att andelen studerande som fått stöd med anledning av sitt funktionshinder var 2,8 % år 2003 och 2,5 % år 2004. Självklart förs ingen statistik över vilka studerande som skulle kunna tillhöra gruppen med funktionshinder. Personer med funktionshinder kan alltså räknas in i andra målgrupper för stödet. Även andra statliga finansieringsformer, till exempel studiemedel är viktiga finansieringskällor för personer med funktionshinder. Det innebär att andelen personer med funktionshinder i vuxenutbildningen är större än vad denna statistik visar.

Självfallet är det viktigt att fler personer med funktionshinder får tillgång till vuxenutbildning. Enligt min mening är det viktigt att kommunerna i samråd med de lokala företrädarna för myndigheter, arbetstagarorganisationer och organisationer som företräder funktionshindrade tar allvarligt på uppgiften att förmå denna grupp att påbörja studier. Departementet avser att noga följa utvecklingen av rekryteringsbidraget och kommer därvid att överväga om kommunernas ansvar behöver förtydligas.

Rekryteringsbidraget är ett verktyg för att rekrytera dem som står allra längst från utbildning och är viktigt ur ett sysselsättningsperspektiv, eftersom det når kortutbildade och stärker enskildas ställning på arbetsmarknaden. Ett avskaffande av stödet som Centerpartiet föreslagit i en motion till riksdagen skulle leda till försämrade möjligheter för kommunerna att förmå kortutbildade studieovana kvinnor och män att påbörja studier. Personer med funktionshinder skulle få sämre möjligheter att delta i vuxenutbildning.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.