Vinster i friskolor
Skriftlig fråga 2007/08:424 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-12-07
- Anmäld
- 2007-12-07
- Besvarad
- 2007-12-12
- Svar anmält
- 2007-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 december
Fråga
2007/08:424 Vinster i friskolor
av Ameer Sachet (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Svenska friskolor har blivit lönsamma. De sex största friskolekoncernerna i Sverige gjorde förra året en sammanlagd vinst på drygt 150 miljoner kronor. Det visar en kartläggning av friskolebranschen som Svenska Dagbladet har gjort. IT-gymnasiet, som har sex skolor, gjorde en vinst på 13 miljoner kronor. Det ingår i samma koncern som Vittra som gjorde en vinst på drygt 7 miljoner. Kunskapsskolans vinst uppgick till 16,5 miljoner och Pysslingen Förskolor och Skolor gjorde en vinst på 18 miljoner kronor.
Det kan inte vara riktigt att våra barns och ungdomars utbildning blir något som ägare kan göra pengar på. Det handlar alltså om en offentligt finansierad verksamhet som sedan enskilda personer ska ta ut vinster ifrån samtidigt som kommunerna brottas med kostnadsproblem för kommunala skolor som en följd av friskolornas etablering. Frågan är också vad som blir nästa steg i denna utveckling. Ska friskolekoncernerna börsnoteras? Ska våra barns och ungdomars utbildning bli föremål för börsspekulationer?
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att begränsa vinstmotivet som drivkraft för friskoleetableringar?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:424 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på frågorna
2007/08:424 Vinster i friskolor
2007/08:442 Friskolekoncernernas miljonvinster
Utbildningsminister Jan Björklund
Ameer Sachet och Louise Malmström har ställt frågor till mig som båda gäller om jag är beredd att se över reglerna för vinster i fristående skolor. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Fristående skolor är en viktig del av det svenska skolväsendet. De bidrar till en ökad mångfald som i sin tur ökar valfriheten för alla elever.
Det är skolans och utbildningens kvalitet som är det väsentliga.
Regeringen anser därför att frågan om användningen av eventuella vinster som kan uppkomma i verksamheten inte är något som närmare behöver regleras. Det viktiga är att huvudmännen klarar de kvalitetskrav och övriga krav som ställs på verksamheten.
Det är regeringens uppfattning att varje skola ska granskas lika kritiskt och uppfylla samma höga kvalitetskrav, oavsett huvudman. Regeringen anser att det finns behov av en skarpare och mer effektiv utbildningsinspektion med inriktning mot huvudmännens fullgörande av sitt ansvar. Regeringen har därför tillsatt en utredning, Utbildningsinspektionsutredningen (U 2007:09) som beräknas avsluta sitt arbete den 15 december 2007.
Regeringen överväger dessutom möjligheterna att skärpa sanktionerna för skolor, såväl fristående som kommunala, som inte följer regelverket eller som brister kvalitetsmässigt och som inte snabbt åtgärdar detta. Frågan om sanktioner bereds inom ramen för arbetet med en ny skollag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.