Till innehåll på sidan

villkor för företag i Norrbottens inland

Skriftlig fråga 1999/2000:255 av Wälivaara , Erling (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-23
Anmäld
1999-11-30
Besvarad
1999-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 november

Fråga 1999/2000:255

av Erling Wälivaara (kd) till näringsminister Björn Rosengren om villkor för företag i Norrbottens inland

För nio år sedan infördes en sänkning av arbetsgivaravgiften i stödområde A.

Åtgärden sänker de tillverkande företagens lönekostnader med 8 %. Det motsvarar en hel månadslön, eller var nionde anställd.

Regeringen vill fr.o.m. årsskiftet, som en anpassning till EU, ta bort denna rabatt.

Avsikten när sänkningen infördes var att den skulle prövas i tio år och sedan utvärderas.

Om rabatten försvinner får tillverkningsföretagen i Norrbotten kostnadsökningar på ca 60 miljoner kronor. Ett mycket hårt slag, särskilt mot småföretagarna i Norrbottens inland. Många av dessa företagare talar om att de blir tvungna att upphöra med sin verksamhet. Följden blir än högre arbetslöshet i en redan hårt drabbad bygd. Förslaget rimmar också väldigt illa med regeringens ofta uttalade ambition att hela landet ska leva.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Avser näringsministern vidta några åtgärder för att förhindra att villkoren för företagen i Norrbottens inland försämras?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:255 besvarad av

den 1 december

Svar på fråga 1999/2000:255 om villkor för företag i Norrbottens inland

Näringsminister Björn Rosengren

Erling Wälivaara har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att villkoren för företagen i Norrbottens inland försämras.

Frågan ställs mot bakgrund av regeringens förslag i budgetpropositionen om vissa ändringar i stödformen nedsättning av socialavgifter.

Nedsättning av socialavgifter är en form av regionalpolitiskt företagsstöd som första gången beslutades av riksdagen år 1983. Syftet är att kompensera företag i norra Sverige för bestående konkurrensnackdelar i form av merkostnader på grund av det geografiska läget med låg befolkningstäthet, långa avstånd och ogynnsamma klimatförhållanden. Den nuvarande lagen om nedsättning av socialavgifter beslutades av riksdagen hösten 1990 och avsågs gälla t.o.m. inkomståret 2000.

Bakgrunden till regeringens förslag att ändra lagen innan nästa års utgång är att nedsatta socialavgifter, liksom andra former av företagsstöd, omfattas av EG:s statsstödsregler. EG-kommissionen har utfärdat nya riktlinjer för utformningen av stöd för regionala ändamål. Detta innebär att Sverige måste anpassa alla regionalpolitiska företagsstöd utifrån de nya riktlinjerna och till kommissionen anmäla de stödformer som avses att tillämpas efter den 1 januari år 2000. Kommissionen har meddelat att den inte kan godkänna den nuvarande lagen om nedsättning av socialavgifter och har sagt sig förutsätta att lagen ska upphöra vid utgången av år 1999. Regeringen har konstaterat att det är angeläget att behålla stödformen, samtidigt har bedömningen gjorts att kommissionens godkännande av en fortsatt tillämpning av den nuvarande lagen utan vissa modifieringar inte är realistisk. Regeringen har därför i budgetpropositionen lagt fram förslag till ändringar i lagen om nedsättning av socialavgifter.

Hade inte regeringen anmält detta förslag till kommissionen hade det inneburit att lagen inte kunnat tillämpas fr.o.m. årsskiftet för alla branscher som föreslås omfattas av nedsatta socialavgifter. Detta hade inneburit en utomordentligt svår situation för näringslivet i Norrlands inland.

Jag är väl medveten om de problem som vissa företag kommer att drabbas av i och med regeringens förändringar och vilka konsekvenser detta kan komma att innebära för de mest utsatta delarna av landet. Jag vill dock påpeka att regeringen har vidtagit och kommer att vidta en rad åtgärder för en förbättrad regional balans i Sverige. Det är en prioriterad uppgift för den regionalpolitiska kommittén att föreslå verkningsfulla medel för den framtida regionalpolitiken. Jag följer med stort intresse kommitténs arbete.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.