vidareutbildning vid universitet och högskolor
Skriftlig fråga 1998/99:490 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-24
- Besvarad
- 1999-03-31
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 mars
En möjlighet att läsa på högskolan är enligt den s.k. 25:4-regeln, vilken innebär att den som är över 25 år, har mer än fyra års arbetslivserfarenhet och har gjort högskoleprovet har möjlighet att studera på högskola.
Om en person sedan, efter avslutad och godkänd högskoleutbildning, vill vidareutbilda sig är detta möjligt endast inom fem år efter det att högskoleprovet gjordes.
Exempelvis har en sjuksköterska, som utbildat sig enligt 25:4-regeln, inte rätt att vidareutbilda och specialisera sig genom ytterligare högskoleutbildning om det gått mer än fem år sedan högskoleprovet avlades.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att ändra nuvarande bestämmelser?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:490 besvarad av
- Utbildningsminister Thomas Östros
Jeppe Johnsson anför att den som antagits till högskoleutbildning enligt den s.k. 25:4-regeln och som efter avslutad grundutbildning vill vidareutbilda och specialisera sig genom ytterligare högskoleutbildning inte har rätt att göra det, om det har gått mer än fem år sedan personen i fråga gjort högskoleprovet. Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ändra nuvarande bestämmelser.
Låt mig inledningsvis redogöra för bestämmelserna om behörighet respektive urval till högskoleutbildning.
I 7 kap. högskoleförordningen finns bestämmelser om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Av 1 kap. 7 § högskolelagen framgår att fortbildning och vidareutbildning ingår i grundläggande högskoleutbildning.
För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Om det finns skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor.
Grundläggande behörighet
till högskoleutbildning har bl.a. den som1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,
2. har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och
3. har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan.
Om inte alla behöriga sökande kan tas emot till en utbildning måste ett urval göras. Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. De urvalsgrunder som skall användas är - enligt 7 kap. 10 § högskoleförordningen - betyg, högskoleprov, andra särskilda prov, tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet och särskilda skäl. Om det är fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare, bestämmer högskolan vilka av dessa urvalsgrunder som skall användas.
Jeppe Johnsson påstår att en person, som antagits till sjuksköterskeutbildning med stöd av den s.k. 25:4-regeln och på grundval av ett resultat från högskoleprovet, inte har rätt att vidareutbilda och specialisera sig genom ytterligare högskoleutbildning, om det gått mer än fem år sedan högskoleprovet genomfördes. Påståendet är felaktigt.
Möjlighet till vidareutbildning har den som uppfyller den grundläggande samt den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Självklart har en person som fullgjort sjuksköterskeexamen grundläggande behörighet. Att en person är behörig till en viss utbildning, innebär dock inte att personen i fråga har en ovillkorlig rätt till utbildningen. Varje högskola bestämmer själv - enligt 7 kap. 7 § högskoleförordningen - vilka krav på särskilda förkunskaper som skall ställas på sökande i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare. Vidare kan ett urval behöva göras bland de sökande.
Vad gäller vidareutbildningar för sjuksköterskor använder många högskolor antalet tjänstgöringsår som urvalsgrund, medan andra högskolor beslutat att antalet högskolepoäng utöver behörighetsgivande utbildning respektive högskoleprov skall utgöra urvalsgrund.
I de fall högskoleprovet används som urvalsgrund, får detta enligt 7 kap. 17 § högskoleförordningen inte vara äldre än fem år. Enligt min mening finns det inte skäl att ändra denna bestämmelse.
Avslutningsvis vill jag informera om att de av högskolorna beslutade urvalsgrunderna finns angivna i Högskoleverkets informationsdatabas ASKen (http://ASKen.hsv.se).
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.