Vetorätt för kommuner vid nyetablering och utökning av friskolor
Skriftlig fråga 2022/23:254 av Rose-Marie Carlsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-01-22
- Överlämnad
- 2023-01-23
- Anmäld
- 2023-01-24
- Svarsdatum
- 2023-02-01
- Sista svarsdatum
- 2023-02-01
- Besvarad
- 2023-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Onsdagen den 18 januari fick Malmö stad via ett pressmeddelande från ägaren Acaemedia reda på att grundskolan Vittra Västra Hamnen i Malmö läggs ned med början till hösten.
Eleverna i årskurs 7 och 8 får gå kvar under de två år skolan successivt avvecklas, men mer än hundra elever står utan skolplats i augusti till följd av nedläggningen.
Malmö stad för nu en tät dialog med skolan för att informera vårdnadshavare om hur de kan ansöka om plats i en kommunal skola. Precis som i många andra kommuner är det inte första gången Malmö tvingas handskas med den här typen av situationer. Vid det här laget har man så att säga vanan inne.
Nedläggningen av Vittra Västra Hamnen visar med stor tydlighet det absurda i dagens söndermarknadiserade skolsystem, där det offentliga gång på gång får gå in och städa upp när vinsten viker och en fristående skola får läggas ned.
I en intervju i Sydsvenskan är skolchefen befriande ärlig: Det är inte lönsamt att fortsätta driva skolan. Elevunderlaget i närområdet är otillräckligt, det fattas 50 elever. Detta samtidigt som Academedia gjorde en vinst före skatt på 784 miljoner kronor och delade ut 185 miljoner kronor till ägarna det gångna året.
I dag väger kommuners yttrande lätt när Skolinspektionen beviljar tillstånd för nya friskoleetableringar. Socialdemokraterna menar att detta är en ohållbar ordning som kraftigt försvårar kommunernas förutsättningar att planera och dimensionera skolverksamheten. Nya friskolor kan etablera sig trots det långsiktiga behovet inte finns, för att genom riktad marknadsföring dränera närliggande kommunala skolor på elever från socioekonomiskt starka hem.
Min fråga till statsrådet Lotta Edholm är därför:
Har statsrådet för avsikt att presentera ett förslag som gör det möjligt för kommuner att säga nej till nyetableringar och utökningar av befintliga friskolor, till exempel där det saknas långsiktigt elevunderlag eller etableringen riskerar leda till ökad skolsegregation?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:254 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2022/23:254 av Rose-Marie Carlsson (S)
Vetorätt för kommuner vid nyetablering och utökning av friskolor
Rose-Marie Carlsson har frågat mig om jag har för avsikt att presentera ett förslag som gör det möjligt för kommuner att säga nej till nyetableringar och utökningar av befintliga fristående skolor, till exempel där det saknas långsiktigt elevunderlag eller etableringen riskerar leda till ökad skolsegregation.
För att godkännande ska lämnas krävs enligt skollagen att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Om dessa krav inte är uppfyllda får alltså Skolinspektionen inte godkänna en ansökan. Som underlag för sin prövning remitterar Skolinspektionen inkomna ansökningar till berörda kommuner för yttrande. Riksrevisionen har dock i en granskning (Skolpengen – effektivitet och konsekvenser, RiR 2022:17) funnit att det är svårt för kommunerna att tillräckligt konkret påvisa påtagliga negativa följder på lång sikt. Enligt Riksrevisionen kan det därför, så som regelverket och tillämpningen gällande påtagliga negativa följder på lång sikt ser ut i dag, vara svårt för Skolinspektionen att få ett tillräckligt konkret underlag för att fatta välgrundade beslut. I enlighet med Riksrevisionens rekommendation meddelade regeringen i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) sin avsikt att låta utreda regelverket för påtagliga negativa följder så att det blir tydligt.
Riksdagen tog under den förra mandatperioden, genom införandet av ägar- och ledningsprövning, ett viktigt steg för att säkerställa att det endast är seriösa aktörer som släpps in i skolväsendet. Ägar- och ledningsprövningen har numera också skärpts genom införande av så kallade demokrativillkor.
Enligt Tidöavtalet ska ägar- och ledningsprövningen utökas med skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av en skola. Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken för att företaget hamnar på obestånd är liten. Det bör även införas ett krav på långsiktigt ägande. Om det trots allt skulle vara så att en skola läggs ned ska det, till exempel genom krav på bankgaranti, finnas ekonomiska garantier som ger ett tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiskt trångmål. Regeringen avser låta utreda frågorna.
Stockholm den 1 februari 2023
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.