Växande kommunal låneskuld

Skriftlig fråga 2019/20:223 av Tobias Andersson (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Enligt en aktuell rapport från kommunernas gemensamma upplåningsinstitut Kommuninvest ökade kommunernas skuld i fjol med 52 miljarder kronor till 656 miljarder. Kommuninvest skriver att den huvudsakliga drivkraften bakom skuldökningen är fortsatt ökande investeringar till följd av en stark befolkningstillväxt, ökande inflyttning till städerna och omfattande renoveringsbehov av fastigheter byggda i slutet av 1960-talet och början av 70-talet.

Oroande är att prognosen för framtiden säger att låneskulden kommer att fortsätta öka, detta som en följd av svagare ekonomi i kombination med nödvändiga investeringar och de fortsatta demografiska utmaningarna. Kommuninvest flaggar också för att kommunerna framöver kommer att behöva prioritera mellan olika investeringar för att upprätthålla balans i ekonomin – och därmed riskera att tvingas skära i delar av den kommunala välfärden för investeringar i övrigt.

Nyligen har även SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, varnat för betydande utmaningar för landets kommuner gällande ekonomin i år och pekat på att ett nittiotal kommuner riskerar underskott. Således tyder lite på att nästa års rapport från Kommuninvest kommer att beskriva en muntrare verklighet än den aktuella.

Kommunernas ansträngda ekonomi är naturligtvis mycket bekymmersam, då grundläggande delar av välfärden möter medborgarna via kommunerna.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att kommunernas växande låneskuld inte ska gå ut över den kommunala välfärden?