Vattenfalls investeringar i kärnkraft

Skriftlig fråga 2004/05:1412 av Flyborg, Eva (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-14
Anmäld
2005-04-14
Besvarad
2005-04-20
Svar anmält
2005-04-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 april

Fråga 2004/05:1412

av Eva Flyborg (fp) till näringsminister Thomas Östros om Vattenfalls investeringar i kärnkraft

Den socialdemokratiska regeringens ägarstyrning av helstatliga Vattenfall har med rätta kritiserats, bland annat av Riksrevisionen. Den så kallade formlösa styrningen innebär att ägarstyrningen är svår att granska och möjligheterna att utkräva ansvar begränsas. Vattenfalls stora investeringar i kolkraft i Tyskland strider mot de mål som regering och riksdag har satt upp för miljö- och energipolitiken. Regeringen är ansvarig för de statliga bolagen. Ägarstyrningen brister på ett flertal punkter.

Nu kritiserar även Vattenfalls styrelseordförande Dag Klackenberg regeringen för otydlighet i styrningen. Vid konstitutionsutskottets utfrågning av Klackenberg den 7 april efterfrågade han klara besked från regeringen hur omställningen till det gröna folkhemmet ska gå till i praktiken.

Från Folkpartiet kan vi lämna klara besked till Vattenfalls styrelseordförande. Omställningen till en ren energiproduktion har högsta prioritet och därför bör Vattenfall naturligtvis få investera i det mest miljövänliga energislaget, kärnkraften. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till näringsminister Thomas Östros:

Vilka konkreta åtgärder avser näringsministern att vidta för att tydliggöra ägardirektiven till Vattenfall med avseende på bolagets möjligheter att investera i miljövänlig och lönsam kärnkraft?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1412 besvarad av

den 20 april

Svar på fråga 2004/05:1412 om Vattenfalls investeringar i kärnkraft

Näringsminister Thomas Östros

Eva Flyborg har frågat om jag avser att tydliggöra ägardirektiven till Vattenfall avseende bolagets möjligheter att investera i "miljövänlig och lönsam kärnkraft". Frågan ställs mot bakgrund av att Vattenfalls ordförande efterlyser vad han bedömer som en tydligare energipolitik rörande omställningen av det svenska energisystemet.

Jag vill betona att kärnkraften inte är någon långsiktigt hållbar energikälla. Uranet är en ändlig resurs och kärnkraft är långt ifrån oproblematisk. Avfallet måste förvaras säkert långt in i framtiden och ansvaret för detta landar på våra barn och barnbarn. Det finns ingen tvekan om att kärnkraften ska avvecklas frågan är hur. Den välkända formuleringen från folkomröstningen är fortfarande relevant: Kärnkraften ska avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Svensk industri och samhället i övrigt ska tillförsäkras el på internationellt konkurrenskraftiga villkor. De stora investeringar som krävs och behovet av omfattande teknisk och systemmässig utveckling innebär, tillsammans med energins stora betydelse för dagens samhälle, att omställningen kommer att ta tid.

Jag vill att Vattenfall ska vara konkurrenskraftigt även i framtiden. Av det skälet är jag övertygad om att bolaget måste ligga i framkanten när det gäller investeringar i förnybar energi. Därför driver jag på Vattenfall i den frågan. Vattenfall har också gjort stora satsningar. Sedan 1997 har bolaget investerat och beslutat om investeringar på ca 11 miljarder kronor i förnybar energi. Med beslutet att investera i Lillgrund kommer Vattenfall att bli Sveriges största vindkraftsoperatör.

Samtidigt måste Vattenfall kunna erbjuda industri och konsumenter el till konkurrenskraftiga villkor. Detta är Vattenfalls huvuduppgift. På kort sikt är kärnkraften betydelsefull för svensk elförsörjning.

Jag har tagit del av Vattenfalls planerade investeringar i kärnkraft. Programmet är huvudsakligen motiverat av säkerhetsskäl men det ger också möjlighet att höja effekten. Bolaget investerar ca 18 miljarder kronor i ett förnyelseprogram för att kunna driva kärnkraftverken rationellt och säkert under den tid de är i drift, och 6 miljarder planeras i effekthöjande åtgärder. Effekthöjande åtgärder som planeras av kärnkraftsägarna och som innebär en höjning av den termiska effekten ska enligt kärntekniklagen prövas ur säkerhetssynpunkt av regeringen.

Vattenfalls möjligheter att investera i sina kärnkraftanläggningar behöver således inga särskilda instruktioner. Den möjligheten finns och utnyttjas och är baserad på de säkerhetskrav som finns och de affärsmässiga överväganden som bolaget gör.

Jag vill också kort kommentera Flyborgs påståenden om så kallad "formlös" styrning och Flyborgs krav på att jag ska utfärda olika direktiv och instruktioner till Vattenfall. Styrningen av Vattenfall och andra statliga bolag är långt ifrån formlös. Den grundar sig ytterst på att riksdagen beslutat bolagisera verksamheten som innebär att ansvar överlämnas från staten till ett självständigt rättssubjekt. Verksamhetsinriktningen vilar på formell grund i riksdagens beslut om Vattenfalls verksamhet. Styrningen utgår från aktiebolagslagen och dess ansvarsfördelning samt från regeringens generella ägarpolicy som redovisas och behandlas av riksdagen varje år. Att ägaren har en löpande dialog med bolaget och dess ordförande är praxis i övriga näringslivet.

Jag vill också peka på att regeringen kontinuerligt förbättrar förvaltningen av de statliga bolagen och redovisar arbetet till riksdagen i skrivelsen för företag med statligt ägande. Rutinerna kring handläggningen utvecklas för att bli mer enhetlig och tydlig och rapporteringen från såväl ägaren som bolagen förbättras ständigt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.